Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet / 595 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellertid ej här att göra gränserna för vårt
ämne allt för vida, och vi få derför nöja oss med
att i bildlig framställning påminna om några af de
vigtigaste bland våra sötvattensfiskar (fig. 347 och
348) och återvända för några ögonblick till karpen.


Fig. 347. 1. Gädda. – 2. Karp. – 3. Stensimpa.


Fig. 348. 1. Ål. – 2. Braxen.

Karpdammarna äro af tre slag: lekdammarna,
små och så fullständigt som möjligt skyddade
vattengölar, i hvilka man om våren insläpper
lekkarparna; yngeldammarna (streckdammarna),
som äro afsedda att hysa kulern eller strecken,
det ett–treåriga ynglet; gödningsdammarna, dit man
släpper den till fullvuxen karp utvecklade
strecken. Vinterdammar kallas särskilda behållare
för fisken under vintern. Roffiskarna, och i synnerhet
gäddan, måste naturligtvis aflägsnas; likväl är det
till och med nyttigt att i gödningsdammarna insläppa
roffiskar till en mängd af ungefär 4 eller 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>