Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet / 596 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

procent mot antalet karpar, emedan dessa härigenom
väckas upp ur sin naturliga tröghet och dessutom
många grodor och mindre fiskar utrotas, som eljest
skulle minska födan for karparna. Huru man utfiskar
dessa dammar genom att låta vattnet utrinna, torde
väl vara allmänt bekant. Odlingen af de tama fiskarna
syselsätter sig emellertid ej endast med att besätta
och utfiska dammarna, utan hennes hufvuduppgift är
framför allt en omsorgsfull skötsel af fiskarna. Gent
emot detta tamfiske ställer sig det vilda eller,
som man också kallat det, det naturliga flod- och
insjöfisket, och äfven för detta kan en förökning
åstadkommas genom inplantering och odling. För
fångsten af smärre och medelstora fiskar begagnar man
sig härvid hufvudsakligast af kroken. I England har
krokfisket utvecklat sig till en ordentlig passion. En
rik literatur behandlar der utförligt de olika sätten
och reglerna vid krokfisket, som alla vexla efter det
olika byte, man afser. Tillverkningen af metkrokar
bildar i många trakter en vigtig industrigren, och i
England lemnar ensamt Sheffield öfver 200 millioner
stycken årligen af dessa små mordvapen. Af tyska
fabrikat äro de steiermarkska i största rop och
ha den vidsträcktaste omsättningen. I Sverige är
firman Leidesdorff i Göteborg den med redskap för
sötvattensfisket bäst försedda.


Fig. 349, 350. Newtons metkrokar.

I Nordamerika har metkonsten likaledes utvecklat sig betydligt, och
för fångsten af större fisk har man här uppfunnit
ett eget och temligen konstigt slags metkrokar,
så kallade sockdologer, som bestå af en agnkrok
i midten och på sidan om denna två fångstkrokar,
hvilka vid den ringaste beröring af agnet borra in
sig i fiskens kropp. Engelsmannen E. W. Newton har
sedermera i väsentlig mån förbättrat dem (se fig. 349
och 350). Om fiskaren ej vill stanna qvar vid metspöet
och vakta på flötets rörelser, begagnar han sig af
så kallad ståndkrok och ref. Dessa ref var utkastas
antingen i vattnet hvar för sig med en enda krok, eller fäster man flera
krokar vid särskilda tafsar på bestämda afstånd
vid ett snöre, hvilket sedermera fastgöres vid
stranden. Då man fiskar med dragref,
har man refvens ena ända fäst vid båten
och rör honom under långsam rodd fram genom vattnet.


Fig. 351, 352. Mjärdar.

De vid sötvattensfisket använda näten och garnen ha
mycket olika former allt efter de olika ändamål, för
hvilka de äro afsedda. De finmaskade ha närmast till
ändamål att hejda fiskarna i deras fart och uppsamla
dem; de stor maskade deremot äro bygda för att
verkligen fånga fisken, hvilken med gällocken fastnar
och blir hängande uti dem. Vidare ges det garnsäckar
af konisk form, kastnät, handhåfvar, håfvar på skaft,
som äro fästa vid en halfcirkelformig mynningsram
af trä med diametersidan ytterst och i synnerhet
användas på grundt vatten, samt sänkhåfvar af olika
former och namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>