- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Tredje bandet. Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet /
597

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Laxfisket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En ganska sinnrik inrättning är mjärden
(fig. 351–355), ett slags af säf, vide eller
andra böjliga risqvistar flätad korg. Flätverket
afser att utan motstånd genomsläppa vatten, men är
emellertid, allt efter storleken af den fisk, man
vill fånga deri, så tätt sammanflätad, att han blir
qvarhållen. Mjärdarna byggas efter olika modeller,
än cylindriska, än halfcylindriska, än säckformiga,
än blott i sin ena ända och än i båda ändarna försedda
med en hattformig, i det inre inskjutande mynning,
liknande hummertinornas. Mjärdarna utläggas vanligast
på sådana ställen, der man ej kan utspänna ryssjorna,
ett redskap af garn, bygdt efter samma princip, men
försedt med två armar af nät, längs hvilka fisken
ledes in i sjelfva redskapet, som har sin plats i
deras midt. För öfrigt utläggas mjärdarna ej alltid
enstaka, utan ofta i så kallade mjärdeläger eller
»verke», der de ligga i rader mellan risknippor, som
fästas medelst störar, neddrifna bottnen. Det
vanligaste är, att man söker lägga mjärdarna der,
hvarest fisken stryker fram, när han går till sin lek.
Då man vill lägga dessa mjärdar eller kupor föratt
fånga ål, sker detta bäst i närheten af qvarnrännor
och öfver hufvud der, hvarest strömmen är starkast.

Laxfisket. Liknande redskap, bygda efter principen
af galler, anbringar man äfven för fångsten af lax
i de floder, som årligen besökas af denna fisk. Än
spärrar man dem medelst nät, än drar man tidtals not
på de ställen, der bottnen är jemn, än bygger man
laxgårdar af mala, långa störar, stälda upprätt från
ytan till bottnen af floden och så nära hvarandra,
att laxens tjocklek ej tillåter honom att tränga sig
emellan dem, hvarför han följer den rad, de bilda,
till dess han kommer till ett rum, hvilket man bildat
af på samma sätt stälda spjelor, med endast en
öppning, till hvilken laxen sedermera aldrig hittar
ut. På sina ställen utspänner man två nät med ett
visst afstånd emellan dem och låter det, som står
högre upp i floden, äfven stå högre upp i vattnet,
och när fisken under en tid samlat sig mellan näten,
fångar man honom. Ett egendomligt sätt att fånga
laxen är det, som i Norge användes af strilerna i
trakten af Bergen. Man hvitmenar en klippvägg, som
afspeglar sig i hafvet, och utbreder derunder ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/3/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free