Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernets tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Blåsugnar äro lämpliga för lättsmälta malmer
och tillverkning af lättfärskadt smidestackjern,
men passa ej för trögsmälta beskickningar eller för
gjutjernsblåsning, då man har en trög, tjockflytande
slagg, emedan man i sistnämda begge fall måste med
spett och krok komma åt att rensa stället. En skarp
skilnad mellan masugn och blåsugn kan emellertid
ej uppdragas.
Fig. 30 visar i lodrät genomskärning, huru ungefär en
masugn är inrättad. Man skiljer i masugnspipan mellan
hennes hufvuddel, J?, som kallas schakt och endast
räcker ned till den trattformiga sammandragningen,
(7, kallad rast, hvarefter ytterligare följer
öfverstället, D: samt nederst stället, E, försedt
med sitt framställe vid O. Härvid bör dock
anmärkas, att många masugnspipor, och deribland
sannolikt alla svenska, ej nedtill ha igenomskärning
det trattlika utseende, som figuren visar,
utan vidga sig efter hand från stället upp till
buken, såsom pipans vidaste del kallas. Schaktets
mynning ofvantill vid 6r, der masugnslågan slår
fram samt kol och beskickning uppsättas på ugnen,
kallas uppsättningsmål och rummet derofvanför
masugnskrans. När masugnen ej är anlagd i en tvär
backsluttning, måste malm och kol m. m. spelas
upp antingen direkt till kransen eller ock till en
bredvid stående bygnad, hvarifrån de sedan öfver
en brygga föras fram till uppsättningsmålet. Hvarje
s. k. uppsättning består af ett visst mått träkol,
kåks, ved m. m., som ihälles först, samt en deremot
svarande vigtmängd malm och fluss, som utbredes öfver
kolsättningen. I den mån förut gjorda uppsättningar
sjunka undan, ifyllas oupphörligt nya, så länge
blåsningen fortgår. Kedan ungefär i trakten af B äro
de nedgående skikten glödande, och när de komma till
det vidaste stället vid (7, har malmen genom de i
stor mängd utvecklade syreförtärande gaserna koloxid,
kolväte rn. m. för det mesta blifvit reducerad till
osmält metall, som nu dels genom direkt beröring med
det heta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
