- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
89

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernets tillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kolet, dels genom andra kolförande ämnen kolbindes. I
öfverstället D, närmast ofvanför de formor, vanligen
två eller tre till antalet, genom hvilka den merendels
förut upphettade blästern drifves in i ugnen, är
hettan störst. Der försiggår således den slutliga
smältningen, hvarefter i sjelfva stället det smälta
jernet skiljer sig från den der ofvanpå flytande
slaggen, som afrinner i framstället öfver damstenen
£, medan jernet uttappas genom ett bredvid damstenen
ned invid bottnen befintligt utslagshål, som sedan
hålles tilltäpt med stybb, sand> lera o. s. v., tills
nästa utslag skall göras. Det utrinnande tackjernet
användes dels direkt till gjutning af åtskilligt
s. k. gjutgods, dels låter man det stelna i af långa
formar eller rännor till gösar eller galtar, som sedan
omsmältas för att dels användas till gjutning, dels
färskas till stångjern. Vid riktigt god masugns gång
lyser utslagshålet med ett så bländande hvitt sken,
att man till en början ej kan urskilja någonting i
stället, och kastande gnistor omkring sig, utströmmar
jernet qvickt som vatten samt fyller inom några
ögonblick de gjutna galtformarna eller de i hyttsanden
upptagna kanalerna.

Stundom är dock jernet, när det uttappas,
så tjockflytande, att det ej kan ledas till
formarna, utan stelnar strax framför utslagshålet,
bildande tjocka, oformliga, blåsiga stycken,
s. k. getingjern. Vid hvarje utslag afstänges
blästern.

Masugnspipans nedre delar, och i synnerhet stället,
böra muras med mycket eldfasta ämnen. Kranslågan
uppfångas och ledes in i en varmapparat, vanligen
bestående af flera rör, genom hvilka blästerluften
pressas, innan hon kommer fram till formorna. Man
erhåller sålunda varm bläster vanligen med en
temperatur af 200–300 grader, men på sina ställen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:07:42 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free