Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oförstörbara fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belysningen etsas bilden i stålet genom en lösning af
jernklorid i vatten. Det af ljuset träffade kromsaltet
har reducerats och bildat en olöslig förening med
gelatinet. Der detta skett, alltså på hela bildytan,
absorberas ej lösningen af jernkloriden, och metallen
är derigenom skyddad för inverkan af etsmedlet,
medan på de af ljuset icke förändrade ställena af
plåten metallen sjelf angripes. Att metoden är af
praktiskt värde, har Talbot bevisat genom sina vackra
profbilder vid 1862 års utställning i London.
I motsats till de anförda metoderna söker Paul
Pretsch i Wien att nå samma mål genom förening af
de båda konsterna fotografi och galvanografi. En
glasskifva öfverdragas först med en blandning af
dubbelt kromsyradt kali och gelatin, och på denna yta
frambringas med ljusets tillhjelp en bild. Frågan
är nu att erhålla upphöjda och fördjupade ytor på
glaset. För detta ändamål användes vatten. Gelatin
har nämligen egenskapen att genom uppsupning
af vatten svälla, en egenskap, som det med det
dubbelt kromsyrade kaliet förbundna gelatinet under
ljusets inverkan förlorar. I följd af det pågjutna
vattnet uppsvälla alltså endast de delar, som ej
blifvit träffade af ljuset; bilden sänker sig. Man
förfärdigar nu en guttaperkaform efter bilden och
gör denna ledande medelst kolpulver samt utfäller
på galvanisk väg koppar derpå. De sålunda erhållna
kopparplåtarna användas nu på vanligt
sätt till tryckning. Pretsch lemnade som
prof en stor mängd förträffliga bilder till 1862
års utställning.
Fig. 342. Niepce de Saint Victor.
Samma framgång, som åtföljde försöken att använda
stål- och kopparplåtar till mångfaldigande af de
fotografiska bilderna, hade äfven bemödandena att
göra den litografiska stenen användbar dertill. John
Osborne i Melbourne var den förste, som (1859) fann
den riktiga metoden. Han öfverdrager albumineradt
papper med en lösning af dubbelt kromsyradt kali
och gelatin samt öfverflyttar den sålunda erhållna
bilden på stenen. Samma metod, eller åtminstone en
i hufvudsak dermed öfverensstämmande, har E. J. Asser
i Amsterdam funnit. Emedan hans förfaringssätt genom
James’ zinkografi erhållit en vigtig utbildning,
vilja vi här i korthet redogöra derför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
