Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orsaker till elementens organisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken vi i andra bandet egnat en mera utförlig
förklaring, kunna de olika formerna af kraft,
ljus, elektricitet, magnetism, både förvandlas uti
hvarandra och äfven mätas af hvarandra, hvarvid den
experimentala och beräknande fysiken funnit mest
beqvämt att lägga värmets verkningar till grund för
jemförelsen. Resultatens öfverensstämmelse i afseende
på lagen för kraftens oförstörbarhet torde alltså
böra leda till den slutsats, att detta något, som
man förut kallade lifskraft, ej är annat än en form,
ett verkningssätt af den allmänna naturkraften. Om
lifskraften ej visar sig med de fenomen, som utmärka
ljus och värme, kan hon åtminstone öfvergå i dessa
former och visa sig för våra sinnen som fysisk
kraft. Kanske skall kemin i en icke allt för aflägsen
framtid till fullo bekräfta detta.
För dem, som ej kunna förlika sig med detta
matematiska betraktelsesätt, hvilket dock mer än
andra, känslan och fantasin anslående tydningar lemnar
en klar uppfattning af velidsalltets storartade
lagbundenhet, ligger den frågan helt nära: om
naturforskningen kommit till resultat, hvaraf hon
känner sig berättigad att tillskrifva de organiska
väsendenas hemlighetsfulla uppkomst bekanta krafter,
hvilka hon eger makt att undersöka och mäta, är
hon då ej äfven i stånd att med tillhjelp af dessa
tjensteandar frambringa lefvande väsenden?
Oaktadt denna fråga ofta blifvit framkastad och man
ofta försökt hennes lösning, är hon dock alldeles
gagnlös. Om någon analyserar musikens toner och
visar, hvarför det ena ackordet är harmoniskt, det
andra missljudande, eller om han till och med söker
förklara, hvarför melodins beskaffenhet i vår själ
framkallar förändringar af ett bestämdt, af melodins
natur beroende slag, hvarför en melodi lifvar oss,
en annan försätter oss i vemodig stämning, skulle
man derför med skäl kunna fordra af honom, att han
sjelf skall kunna skapa en tonmålning af en bestämd
verkan? Visst icke. Kunskapen om medlen är ej det
samma som förmågan att använda dessa på fullkomligt
sätt till de högsta ändamål. Här är gränsen. Blott en
förnumstig skolfux, som Wagner i Faust, kunde falla
på den tanken att söka tillverka en homunculus.
Det har verkligen lyckats kemisten att af oorganiska
element framställa flera af de föreningar, som
bildas i djur- och växtkropparna genom deras
organiska verksamhet. Blandar man kolsyradt kali
med rent kol och upphettar blandningen i qväfgas,
uppstår cyankalium, hvilket, om det upphettas i
syre, förenas med detta element, så att cyansyradt
kali bildas. Å andra sidan kan man förmå väte att
förena sig med qväfve i det ögonblick dessa båda
element frigöras ur föreningar, och då uppstår
ammoniak. Förenar man ammoniak med svafvelsyra
och låter den då bildade svafvelsyrade ammoniaken
inverka på cyansyradt kali, bildas svafvelsyradt
kali samt cyansyrad ammoniak, hvilken lätt, såsom
Wöhler redan 1828 visade, förändras till urinämne,
hvilket är en aldrig felande beståndsdel i djurens
urin. Talrika andra exempel kunna lätt anföras. Men
om vi ock kunna efter behag framställa ämnen, som
bildas i de lefvande organismerna, har man dock ej
lyckats, och skall väl heller aldrig lyckas, direkt
af oorganiska element framställa organiska väsenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
