Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organiska föreningar - De organiska syrorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bönder, löpare, hästar, torn, drottning och kung
utföra ett nästan oändligt antal spel, och på
samma sätt kan äfven ett ringa antal element endast
genom atomernas olika ställning gent emot hvarandra
frambringa ett oändligt antal ämnen.
Vi ha antagit, att dessa ämnen måste bedömas från
andra synpunkter än de oorganiska kropparna,
och vetenskapen har äfven gjort detta, då han
antar en organisk och en oorganisk kemi; men
liksom i den stora naturen öfver hufvud, försvinna
äfven här gränserna allt mer, ju längre kunskapen
om de verksamma orsakerna och deras sammanhang
framskrider. Om jern förenas med syre eller kol
med väte, måste det i kemistens uppfattning vara
alldeles motsvarande förlopp, för hvilka benämningarna
oorganisk eller organisk sakna all betydelse. Att
vi efter behag kunna framställa organiska föreningar
af afgjordt oorganiska element, är det bästa beviset
derför. Dessa och likartade erfarenheter äro för oss
det säkraste bevis, att naturvetenskaperna, ännu
skilda i olika grenar och afdelningar, allt mera
nalkas sitt slutliga mål: en enda allt omfattande
naturvetenskap.
Det må derför ej synas öfverraskande, om vi i de
inbördes förhållandena mellan de föreningar, som växt- och
djurriket frambringa, eller som vi under vissa
omständigheter kunna i ett kemiskt laboratorium af
organiska ämnen framställa, återfinna samma drag,
som vi lärt känna såsom utmärkande för den kemiska
frändskapskraften. Vi stöta på ämnen med basiska, på
andra med sura egenskaper, vi se att de kunna förenas
med hvarandra till saltartade föreningar, ja, att
de kunna ingå föreningar med motsatta ämnen ur den
oorganiska naturen. A andra sidan gifvas föreningar,
hvilka alldeles sakna förmågan att förenas med andra
ämnen, eller till dem förhålla sig indifferent, men
hvilka dock genom sina sönderdelningsalster erhålla
ett alldeles särskildt intresse. Dessa utgöra till
stor del det material, som underhåller det underbara
organiska kretsloppet, och vi skola mera utförligt
syselsätta oss med några af dem, som i läran om
födoämnena spela en vigtig rol. Dessförinnan skola
vi dock ett ögonblick rikta vår uppmärksamhet på de
organiska syrorna och de organiska baserna.
De organiska syrorna gifva sig i många växtämnen till
känna redan genom sin smak. Om man tuggar bladen
af harsyran (oxalis acetosella), eller smakar på
saften af citroner, ängsyra, berberis m. fl., skall
man känna på tungan deras afgjordt sura smak. I fat,
der vin lagras, afsatter sig en bottensats, kallad
vinsten, och derur kan man framställa ett i stora,
färglösa kristaller anskjutande ämne, som med en
skarpt sur smak förenar alla en syras egenskaper. Man
kallar denna syra vinsyra och dess sura kalisalt
utgör vinstenen.
Liksom vi kunna framställa vinsyra af vinsten,
kunna vi äfven på lämpligt sätt af allahanda sura
växtsafter bereda andra organiska syror. Ur harsyran
kan man bereda oxalsyra, af citronsaft citronsyra,
af äple-saft äplesyra o. s. v. Andra organiska syror
bildas genom kemisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
