Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 21 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krossa, men något bröd i den mening vi gifva detta ord
kunde visserligen ej härigenom åstadkommas. När man
lärt sig inse fördelen af ett bröd, beredt af jäst
deg, måste man använda de orostade kornen, som för
sin seghet måste söndermalas. Man begagnade härtill
handqvarnar, hvarom vi läsa redan i bibeln och odyssen.

De sannolikt äldsta redskapen för malning liknade
till formen något en mortel med stöt. I en skål- eller
kittelformigt urhålkad sten var anbragt en annan
mindre sten med halfrund undre yta. Genom den öfre
stenen var trädd en arm, hvarmed han af arbetaren, som
gick rundt omkring honom, kunde kringvridas. Skulle
mjölet uttagas, måste man upplyfta den öfre stenen. Af
denna beskaffenhet äro de qvarnar, man funnit bland
lemningarna efter pålbygnaderna och hvarom fig. 4
ger en föreställning.


Fig. 6. Utgräfning af ett bageri i Pompeji med romerska qvarnar.

Lämpligare inrättningar blefvo vid stegradt behof
nödvändiga och äfven med tiden uppfunna. Sålunda
se vi hos romarna, som i alla tekniska saker endast
eftergjorde de östligare folkens inrättningar, den
undre stenen ha formen af en stympad kägla med en öfre
kretsformig yta samt en sned ringformig kant, hvaruti
den öfre, äfven kägelformiga stenen var inpassad,
men i omvänd ställning. Den öfre var upptill försedd
med en trattformig fördjupning, hvari säden lades
och hvarigenom hon föll ned mellan stenarna och
krossades. Målning mellan två jemna stenytor uppstod
först senare.

Vid utgifvandet af ett bageri i Pompeji (fig. 6)
har man för öfrigt funnit beviset, att qvarnar,
fullkomligt liknande våra kaffeqvarnar, voro i bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>