Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 25 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarnens inrättning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på undre ytan af en kringlöpande skifva, dugtigt skuras på en rifjernslik
metallskifva, tills slutligen en fläkt (ventilator) skiljer korn och smuts från
hvarandra.

Det är naturligtvis likgiltigt, med hvilken kraft maskineriet drifves; blott
så till vida äro väderqvarnar olika, att den drifvande axeln här befinner sig
ofvan qvarnverket och att det spel, som drifver löparstenen, verkar ofvan ifrån.
Till de sedan gammalt använda drifkrafterna, vatten och vind, kommer i vår
tid äfven ångan, hvilken ej kunde uteblifva, då malningen blef en
fabriksmässig handtering. Den af väder och vind oberoende ångqvarnen är med sin
storartade tillverkning egentligen en mjölfabrik, men i ännu fördelaktigare
ställning befinna sig de stora, med vattenkraft gående verk, som ha ånga
tillreds, då vatten tryter. Deremot äro väderqvarnarna, som bero af väder
och vind, proletärerna bland qvarnar till och med i trakter, der de stå så tätt
bredvid hvarandra, att det
ser ut, som de ej ens
unnade hvarandra en smula
vind. Dock finnas äfven
väderqvarnar, som äro
värdiga att komma i bättre
sällskap. Här och der
finnas ståtliga och
präktiga verk, som förmala
ansenliga mängder och äro
utrustade med
konstqvarnarnas alla finesser. De äro
bygda på holländskt sätt,
d. v. s. deras hus är ett
muradt torn, och blott taket,
som uppbär vingarna, kan
vridas. Medelst det bakom
stälda vindhjulet och de
dermed förbundna mekaniska inrättningarna kan det vända sig sjelft efter
vinden. Vingarna äro vanligen sex; de äro belagda med bleck samt böjda
efter vissa matematiska kurvor. Härigenom har deras känslighet för vinden
blifvit till den grad stegrad, att qvarnen kan arbeta äfven vid svagt luftdrag
och ej nödvändigt behöfver vara belägen på en fri höjd, utan kan mycket väl
anläggas i en dal eller vid foten af en sluttning o. s. v.


Fig. 9. Förbättrad vattenqvarn med två par stenar.

Öfvergå vi nu till betraktandet af en vattenqvarn med två par stenar
efter förbättradt system och lägga vi till grund derför fig. 9 och 10, se vi, huru
vattenhjulsaxeln A går in i qvarnen och meddelar sin kraft åt den
upprättstående axeln B. Det härtill tjenande, snedt formade kugghjulsparet visar oss
genast, att vi här ha att göra med maskiner af jern. De äro s. k. vinkelhjul
eller koniska hjul, som medgifva den fördelaktigaste ledning af kraft i vinkel,
hvarför de ofta användas i mekaniken. Axeln B bär ett stort vågrätt kugghjul,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>