Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsqvarnarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valsqvarnarna. Som en intressant nyhet i qvarnväsendet förtjenar
omnämnas de af mekanikern Sulzberger i Schweiz konstruerade
valsqvarnarna. De äro som ett nytt slägte bland qvarnarna, hvilket hvarken till
plan eller utseende har något gemensamt med de gamla. I stället för de
sedan uråldriga tider brukliga stenarna har denna qvarn valspar af härdadt
jern, och deras enkla inrättning kan lätt beskrifvas med tillhjelp af fig. 17.
På en jernställning ligga tre par valsar ofvanpå hvarandra, hvarje vals af 13
tums längd och genomskärning. Under hvarje par finnes en kilformig
inrättning, i hvars inåt bugtiga ytor valsarna röra sig. Två sådana ställningar,
hvardera med tre par valsar, höra till ett system, hvars första afdelning
krossar, medan den andra mal. Krossqvarnens valsar äro med växande grad af
finhet skarpt refflade efter längden och refflorna så böjda åt sidorna, att en
vals i genomskärning har utseende af steghjulet i ett ur. I mjölqvarnen är
endast ett valspar svagt reffladt, de andra fullkomligt glatta, Deremot äro samtliga
refflorna i underlaget upphuggna som raspar. Om nu valsarna vrida sig emot
hvarandra, medan säden ur en tratt faller ned emellan dem, gripas kornen först
och krossas samt komma sedan å ena eller andra sidan i det trånga
mellanrummet mellan valsarna och underlagen, der krossningen ytterligare fortsättes.
Det som gått emellan ett par valsar och
deras underlag uppsamlas af en tratt och
ledes till följande par, hvars mellanrum
naturligtvis minskas, för hvilket ändamål
ställskrufvar finnas öfver allt anbragta.
Valsarnas gång har för öfrigt det egna, att den
ena går något hastigare än den andra,
hvarigenom de skarpa kanterna ej blott skära,
utan äfven slita. För detta ändamål drifves den ena valsen af ett kugghjul
med 16, den andra af ett dylikt med 17 tänder. Följaktligen gör den ena
valsen en vändning hastigare än den andra. Han gör vid vanlig hastighet
229 1/2 hvarf i minuten, den andra deremot 216. Har nu säden, sedan hon
gått igenom de första tre valsparen, blifvit krossad, skiljas genom siktapparaten
skal, mjöl och gryn, och de senare malas på de tre öfriga valsparen till mjöl.
För öfrigt kan blott hvete malas på nu anförda sätt, då hos rågen skalen häfta
allt för fast vid kärnorna. Dock kan rågen krossas mellan de tre första
valsparen. Hvetemjöl från valsqvarnen öfverträffar allt annat i finhet och lämpar
sig derför särdeles till finare bakverk samt likaledes till förvaring eller
utförsel, emedan hvetet males alldeles tort. Dessa qvarnar skola kunna drifvas
med betydligt mindre kostnad än stenqvarnar, så att man har svårt att förstå,
att de ej äro mera allmänt i bruk. En olägenhet hafva de dock: de mala ej
fullständigt, och man behöfver ännu ett vanligt stenpar för att kunna
fullkomligt använda deras affall.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
