Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 40 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakugnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beqväm för ugnens skötsel, så mycket mer som en
dylik ugn kan oafbrutet användas. Dertill kommer,
att han endast fordrar hälften så mycket bränsle som
de vanliga. Bertan har i Brooklyn, midt emot Newyork,
uppfört en ugn af 20 fots längd, 17 fots bredd och 34
fots höjd, hvarunder eldstaden är anbragt. Hettan
ledes derifrån medelst rör uppåt genom ugnens
väggar. Värmet i ugnen kan alltid regleras, så att
det blir lika på lika höjd. Eget för denna ugn är,
att han innehåller en ändlös kedja, som rör sig
omkring två rätt öfver hvarandra stående rullar genom
nästan hela ugnens höjd. På denna kedja äro på två
fots afstånd från hvarandra fästa käppar (32 par), på
hvilka läggas skifvor, bestämda att upptaga brödet,
som skall gräddas. Dessa föras således af kedjan,
hvilken medelst en ångmaskin sättes i rörelse,
vid hvarje omlopp två gånger genom ugnen, en gång
ofvanifrån nedåt och en gång uppåt. Bröden insättas
upptill på ugnens ena sida i stora flata lådor,
af hvilka hvar och en rymmer ungefär 60 bröd, på
den ringformiga kedjans skifvor genom en lucka, som
öppnas och slutes af sig sjelf. De göra sitt omlopp
och komma efter vid pass en half timme till ugnens
andra sida, der de uttagas färdiggräddade. På den
tomma skifvan ställes en ny låda med bröd. På en
half timme kunna således i denna ugn 60 x 32 eller
1 920 bröd gräddas, och det är tydligt, att, då
ugnen drifves utan afbrott, mycken arbetskraft och
bränsle måste besparas.


Fig. 18. Genomskärning af en förbättrad bakugn.

Den fördel, som de nyare ugnarna ega, att eldstaden
är utanför ugnen, samt den deraf beroende möjligheten
att använda dem utan afbrott till stor besparing af
bränsle kunna äfven uppnås med enklare, föga kostsamma
inrättningar, hvilka passa för mindre bagerier och
äfven der fått användning. Sådana ugnar, bygda af
tegel, komma då att i genomskärning få det utseende,
som fig. 18 visar. Det vanliga, lindrigt hvälfda
ugnshvalfvet är omgifvet af en mängd värmekanaler,
i hvilka elden löper, vanligen så, att han först går
under ugnens botten, sedan vänder sig öfver taket
och derefter bortgår genom skorstenen. Mera ofta
äro de omgifvande kanalerna af olika slag, så att
eldkanalerna omvexla med rör, i hvilka luften är
stilla och sålunda bättre afgifver värme. Spjell,
hvarigenom värmet kan regleras och ledas till olika
delar af ugnen, saknas aldrig på dylika ugnar.

Många stora bagerianläggningar äro försedda med
sådana enkla ugnar, ty de nyss beskrifna storartade
ugnarna äro alltid behäftade med flera ölägenheter
och ha derför på flera ställen, der man infört dem,
blifvit öfvergifna. Rätt mycket omtyckt är deremot den
i Hamburg uppfunna wieghorstska ugnen, som upphettas
med vatten. I ugnens rum ligga i två rader öfver
hvarandra talrika, t. ex. 60, starka rör af smidt
jern. Mellan dessa två lager finnas för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>