Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drufsockret - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristallvatten) behöfver sin lika vigt vatten för att lösas.
I alkohol är det deremot lättlösligare än rörsockret.
Vid upphettning smälter drufsockret vid lägre
temperatur än rörsockret, och omvandlingen till
karamell börjar redan vid något lägre värmegrad,
än fallet är med det senare. Att här vid
karamellbildningen elementen för 3 atomer vatten
(oafsedt kristallvattnet) utgå, följer af den ofvan
gifna formeln.
Drufsocker kan utan svårighet framställas ur många
fruktsafter genom att mätta deras fria syra med kalk
och aflägsna de ägghvitartade ämnena samt slutligen
afdunsta den klara saften till så stark koncentration,
att vid afsvalning en del af sockret anskjuter. Genom
förnyad inkokning af den från kristallerna afskilda
vätskan kan en ny portion fås att afsätta sig, tills
slutligen en sirap qvarstår, som ej vidare lemnar
några kristaller. Fördelaktigare kan drufsockret
erhållas ur gammal honung. Ju äldre honungen blir,
desto rikligare visa sig deri hvita, kristalliniska
korn, i det vattnet så småningom afdunstar och
derigenom drufsockret bringas att anskjuta. Antingen
genom, att omedelbart pressa sådan honung genom tätt
linne, eller genom att först utröra honom med 1/8
hans vigt alkohol, afskilja lösningen och utpressa
det olösta erhålles drufsocker i mer eller mindre
rent tillstånd.
Begge dessa metoder egna sig emellertid endast till
att framställa drufsocker i smått. Frambringandet
deraf i stor skala sker på rent konstgjord väg med
stärkelse till råämne. Stärkelsens öfverförande i
drufsocker kan ske antingen medelst svafvelsyra
eller diastas. Den förra användes, då det
gäller att frambringa drufsockret i sådan form,
att det omedelbart utgör handelsvara; det har i
denna form i vår tid erhållit en viss betydelse
for sockerbagerierna och kanske ännu mera för
vinberedningen. Den senare åter begagnas i de fall,
då stärkelsens omvandling till drufsocker endast utgör
en förberedelse till det sist nämdas öfverförande
i alkohol. Denna senare druf-sockerproduktion
är den ojemförligt vigtigare af de två, i det
hon ligger till grund för två af nutidens mera
betydande industrigrenar, nämligen bryggeriet
och sprittillverkningen. Vörtens söta smak beror
på drufsocker, bildadt ur kornets stärkelse, och
bränvinsfabrikanten kan ej förvandla sädens eller
potatisens stärkelse till sprit utan att först
öfverföra honom i drufsocker. Men då dessa begge
industrier i detta arbete hafva sin särskilda plats
sig förbehållen, der enskildheterna af den rol,
drufsockret inom dem spelar, närmare framställas,
kunna vi med fog här lemna dem å sido för att
uteslutande syselsätta oss med rörsockret.
Historik. Bruket att använda socker som njutningsmedel
eller att dermed försötma födan är lika gammalt
som historien och tvifvelsutan ännu mycket äldre
än denna. Det är emellertid antagligt, att man
till en början för sådant ändamål blott använde
drufsockret, sådant det erbjöds i honungen eller
i vindrufvornas, fikonens eller dadlarnas inkokade
saft. Framställningen af orent rörsocker synes ha
utgått från Indien, der sockerröret växer vildt och
der också saften af många palmarter ännu i dag i
ej obetydlig mängd förarbetas till det bruna, orena
s. k. jaggarysockret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
