Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 101 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Choklad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom Maria Theresia af Österrike, Ludvig XIV:s gemål,
enligt andra redan 1653 genom kardinal Alphonse
Richelieu, en bror till den mäktige ministern, blef
Frankrike bekant med det nya njutningsmedlet. Under
första tiden var det här, som öfver allt annorstädes,
insvept i en hemlighetsfull slöja; småningom vann det
dock allt större offentlighet, och för närvarande
finnas chokladfabriker i Frankrike, hvilka, såsom
Méniers, årligen utsända 6 millioner skålpund
choklad. Kakaomassans beredning till choklad på
det sätt, som hos oss är brukligt, går egentligen
ut på att uppblanda henne med socker och kryddor
samt forma henne i kakor o. d. Vid 29–30° Celsius
smälter kakaosmöret; låter man derför de rostade
och söndersmulade bönorna genomgå tätt stälda och
uppvärmda granitvalsar, erhålles en fin grötformig
massa, som lätt låter blanda sig med nästan hvilka
tillsatser som helst. De senare äro till smaken mycket
olika. Till de finaste sorterna tages endast vanilj,
hvars pulverisering är ett svårt arbete. Till
de mindre fina sorterna sättas derjemte kanel och
nejlikor, och spaniorerna tillade till och med spansk
peppar, anis, orangeblomma, mandel, hasselnötter jemte
mycket annat. På 1 skålpund kakaomassa tages 1–1 1/2
skålpund socker. Förr begagnades honung i stället för
socker. De sämsta sorterna förfalskas på mångahanda
sätt. Rostadt mjöl tillsättes för kakaomassans ökande,
talg inblandas för att ersätta kakaosmöret och stundom
ockra till färgens höjande, andra förfalskningsmedel
att förtiga. Det s. k. racahout des arabes,
de l’orient, du serail är en blandning
af choklad, arrovrot, stärkelse och dylika
substanser, eller också af kakaomassa, salep,
linsmjöl, potatisstärkelse, socker med något
kanel och perubalsam.


Fig. 47. Gren af dodoa.

Choklad har på senare tiden
fått rätt mycken användning i medicinen, for att
mildra smaken af bittra och oangenäma läkemedel
vid deras intagande. Derför tillhandahållas på
apoteken och hos droghandlare jern-, kina- och
islandsmosschoklad. Den varma chokladmassan slås
vanligen med händerna, mera sällan med maskiner,
i blanka messingsformar under sakta skakning. De
färdiga kakorna, som efter afsvalning blifvit fasta,
kunna lätt uttagas och inpackas derefter i stanniol
eller papper. Chokladtillverkningen är derför på sätt
och vis ganska enkel. Hela hemligheten består egentligen
uti att anskaffa de bästa material och egna den största
omsorg åt tillredningen, i synnerhet pulveriseringen.
God choklad måste nämligen ej blott ha en ren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>