Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humlen - Cocan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beredda essenserna. Man kan dock knapt betvifla, att
kemin äfven här skall lära oss ändamålsenliga metoder.
Som ersättningsmedel för humle användes en stor mängd
ämnen, som af samvetslösa bryggare tillgodogöras dels
för sin bittra smak, dels på grund af sina narkotiska
egenskaper, ehuru intet enda ibland dem kan frambringa
humlens angenäma verkningar och månget till och med
verkar skadligt på organismen. Då baggsöta, lejontand,
rosmarin, cikoria, granbarr, kamomill o. d. på
bitterämnen rika växter eller den mycket bittra
pikrinsyran sättas till brygden, för att helt och
hållet eller delvis ersätta den dyra humlen, är man
visserligen berättigad att klaga öfver förfalskning
af en dryck, som snart sagdt blifvit ett födoämne;
men härvid kan dock det härigenom möjliggjorda lägre
priset på ölet i viss mån anföras som ett slags
ursäkt for bryggaren. Då deremot kockelkärnor, ja,
till och med stryknin, säljas af droghandlare och
rekommenderas åt bryggare som medel att spara humlen,
är detta ett tilltag, som, då allmänheten ej har
medel i sin hand att upptäcka och skydda sig för
bedrägeriet, borde af lagen straffas lika strängt
som hvarje annan uppsåtlig förgiftning. Det vill
dock synas, som man ej trodde på användningen af
dylika för allmänhetens lif och helsa farliga medel,
ehuru den ofantliga afsättningen af några ibland
dem, t. ex. kockelkärnorna, hvilka äro en verklig
handelsvara, är ett tydligt talande bevis härför.
I London såldes på ett enda år (1850) mer än 2 700
centner kockelkärnor, och de funno i bryggarna mycket
beredvilliga afnämare, ty en obetydlig tillsats
deraf ger ölet ej blott en bitter smak, utan äfven
en mörkare färg och en mera substantiel art, så
att härigenom frånvaron af både humle och malt
öfverskyles. Kockelkärnorna innehålla emellertid
ett mycket giftigt ämne (pikrotoxin), som redan i
en liten dos utöfvar ett högst skadligt inflytande
på den menskliga organismen och, nyttjadt under en
längre tid, förslöar och till slut alldeles förlamar
hjernans och nervernas verksamhet.
Äfven cocan torde få räknas till narkotiska
njutningsmedel. Bladen af erytroxylon coca beströs,
friska eller torkade, med något osläckt kalk
samt sammanrullas och tuggas, tills alla lösliga
beståndsdelar blifvit utdragna. De skola verka
uppfriskande och lifvande på organismen samt märkbart
minska behofvet af mat och dryck, och indianerna i
bergstrakterna skola genom njutningen deraf blifva
i stånd att uthärda betydliga kroppsansträngningar.
Dessa äro de hufvudsakligaste, om också ej enda
narkotika, ty med naturens outtömliga rikedom
och menniskans förmåga att uppspåra och i hvarje
form upptäcka det begärliga, ges det ännu otaliga
alster ur växtriket, hvilka här och der njutas i
samma ändamål som de nu nämda. Men vi afsluta vår
betraktelse. Vi skulle eljest nödgas redogöra for
betel (af arekapalmen), de olika slagen af benved,
spikklubba, flugsvamp och många andra giftiga svampar,
belladonna, dårrepe, rosmarin och ännu en mängd andra,
utan att dock dermed ha uttömt det stora förrådet
af dessa genom egendomliga fysiologiska verkningar
utmärkta ämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
