Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finkeloljans sönderdelningsalster - Eter - Spritberedning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är säljbart. Långt ifrån att allt vin lemnar konjak,
behöfves snarare dertill ett vin, stadt i ett visst
tillstånd af jäsning. Derför resa konjaksfabrikörerna
i Frankrike med en liten distillationsapparat i
fickan till vinodlarna och distillera prof af deras
till försäljning utbjudna vin. Har distillatet den
rätta lukten, afslutes handeln och förarbetas vinet
genast, emedan det möjligen genom längre förvaring
kan blifva odugligt. I många vinodlande trakter
använder man återstoderna af jäst och vinsten för
tillgodogörande af deri befintlig alkohol. Det deraf
beredda bränvinet har en egen lukt, temligen olik
den af konjak. Distillerar man bort ur jästen de
sista mängderna af luktande ämnen medelst en ström
het vattenånga, ser man svarta, oljartade, vidrigt
luktande droppar simma på distillatet. Genom förnyade
distilleringar och särskilda reningsprocesser kan
man deraf bereda en olja, som i utspädt tillstånd
har lukt af konjak och användes till beredande af
konstgjord konjak.
Eter. På samma sätt som af finkelolja, uppstår
ur alkohol genom borttagande af vatten ett nytt
ämne, etyloxid, hvilken med syror ger angenämt
luktande föreningar, eterarter, såsom man kallar
dem. Ättiksyrans förening med etyloxid, ättiketer,
finnes i mycket gammalt vin samt bildas vid långvarig
förvaring af vanligt bränvin. Man tillsätter derför
denna eterart till nyss beredt bränvin, för att gifva
det egenskapen af gammalt. Föreningen med smörsyra
(det ämne, som meddelar härsket smör så vedervärdig
lukt), eller smörsyreeter, anses vara det ämne,
som ger äkta rom dess lukt; han användes äfven for
beredning af konstgjord rom [1]. Andra eterarter ha
dylik angenäm lukt, och då bränvinsbränningen har att
göra med mycket olika råämnen, har hon dermed fått
vilkoren för frambringandet af ganska olikartade
alster. Rent socker ger, såsom ofvan blifvit
anfördt, ren alkohol, men dess dyrhet förbjuder dess
användande. För beredande af sprit och bränvin är
det derför af ingen betydelse; dessa varor tillverkas
nämligen nästan uteslutande af stärkelsehaltiga, vida
billigare råämnen, hvilkas stärkelse först förvandlas
till socker.
Spritberedning är i vår tid en vigtig gren af
industriela företag, emedan spritförbrukningen
blifvit genom talrika nya användningar, hvartill
man funnit sprit lämplig, betydligt stegrad. Den
äldre bränvinsbränningen, en industrigren, som
förut, liksom såpkokning och ölbryggning, var
afsedd för husbehof eller endast för den närmaste
omgifningens förbrukning, medgaf i följd af olämpligt
tillverkningssätt blott en ofullständig användning
af råämnena. Hon måste upphöra, emedan hon ej
kunde täfla med stora fabriksanläggningar, hvilka,
inrättade på vetenskapliga grunder, kunde framställa
sina varor ej blott mera billigt, utan äfven af bättre
beskaffenhet. Likväl måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
