Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spritberedning af ris, hästkastanj, hvitbetor o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saltsyra och 500 kannor vatten samt jäsning af det
bildade sockret 26 1/2 kannor bränvin af 50 procents
alkoholhalt.
Nyligen har man försökt ställa bränvinsbränningen af
ved i samband med tillverkning af pappersmassa, som
nu mera, genom den allt mera känbara bristen på lump,
är en i tillväxt stadd industri. För tillverkning af
pappersmassa äro blott de fastare fibrerna af värde,
då deremot de tunnare väfnaderna af vedämne temligen
lätt låta förvandla sig till jäsbart socker. Man har
dock ännu ej lyckats erhålla så tillfredsställande
resultat, som man kunnat vänta.
På samma sätt förhåller det sig med
bränvinstillverkning af stenkol, hvarom vi skola
nämna några ord.
Länge hade det för kemisterna varit en bekant
sak, att man genom upphettning af alkohol med
svafvelsyra erhåller en med klart lysande låga
brinnande gas, elaylgas. Denna gas, som till sin
sammansättning skiljer sig från alkohol derigenom,
att han innehåller en molekyl vatten mindre, kan
man på lämpligt vis förena med vatten och sålunda
bilda alkohol. Denna elaylgas bildas för öfrigt vid
upphettning af stenkol samt är en af den vanliga
lysgasens beståndsdelar. Dock förekommer han endast
till högst 10 procent i vanlig lysgas. Man har
beräknat, att en kanna alkohol, beredd af elaylgas,
skulle komma att kosta ungefär 550 rdr, och på sådana
vilkor kan man ej grunda en tillverkning.
För tillverkning af bränvin i smått äro flera råämnen
af betydelse. Så t. ex. tillverkar man i Schweiz
och Schwarzwald af vilda körsbär den i synnerhet i
Frankrike omtyckta bränvinssorten kirsch. I Ungarn och
Dalmatien beredes af sviskon det välluktande slibovitz.
Vilda bär, i synnerhet hallon, förarbetas i
Schwarzwald till ett bränvin, som är så välluktande,
att det af de schwabiska qvinnorna användes till
parfym. Enbär innehålla mycket socker; man utlakar
dem med vatten, låter lösningen jäsa samt distillerar
henne, då det under namn af borovicska bekanta
bränvinet erhålles. Den verldsbekanta holländska
genevern (gin) har sin lukt af en helt liten tillsats
af enbär; han är ett bränvin af kornmalt och råg,
hvars mäsk blandas med endast litet jäst och derför
ej kunnat jäsa fullständigt före distilleringen;
deraf kommer sannolikt hans egna lukt.
Vi förbigå de råämnen, hvilka endast på några fa
ställen användas, och nämna blott vin, hvaråt vi
i ett särskildt kapitel skola egna en utförligare
betraktelse. Det förstås af sig sjelft, att man
aldrig bereder bränvin af ett någorlunda drickbart
vin. Det är blott de sämsta sorterna, som användas
till beredande af de olika slagen vinbränvin.
Fig. 94 visar en apparat, som användes i Frankrike för
distillering af vin. Han utgöres af en pelarapparat. I
venstra hörnet se vi ugnen, i hvilken pannan är
inmurad; ofvanpå den samma reser sig pelaren AAAA,
som genom röret E står i förening med kylapparaten
FG, der afkylningen verkställes medelst det vin,
som flyter från Z genom röret RT, hvilket går till
kylapparatens botten. Det öfverst i kylapparaten
befintliga och uppvärmda vinet ledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
