Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pressning och lagring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jäsning. Detta är orsaken till det underbara
inflytande, som vinrankans blomning, enligt
vinodlarnas förmenande, skall utöfva på vinet
i källaren.
Yill man åstadkomma ett snart drickbart vin, som
genast kan lemnas i handeln, låter man jäsningen
ske i uppvärmda rum, då hon redan efter några dagar
upphör, hvilket märkes af kolsyreutvecklingens
afstannande. Det sålunda brådmogna vinet håller sig
dock ej länge och är af mindre god beskaffenhet,
då det innehåller i oförarbetadt tillstånd alla de
beståndsdelar, som under en långsam jäsning förvandlas
till värdefulla ämnen.
I källare, der stora mängder drufsaft jäsa, måste man
noga söka aflägsna kolsyregasen, allt efter som han
bildas. Blandas denna gas till någon större mängd i
luften och inandas, framkallar han svimning samt till
och med död. I en sådan på kolsyra rik luft brinner
ej ett ljus, och man kan derför, om man håller framför
sig ett brinnande ljus, lätt öfvertyga sig, huru vida
källarluften är farlig eller ej. Emedan kolsyran är
tyngre än luften, samlar hon sig företrädesvis utmed
källargolfvet; anbringar man derför här aflopp för
gasen, kan man förekomma all fara.
Sedan vinet efter jäsningen klarnat, tappas det på
ett nytt, väl svafladt fat. På bottnen i jäskaret
ligger dräggen jemte den i kristaller af skilda
vinstenen. Denna återstod distilleras, då man
erhåller bränvin samt s. k. konjaksolja. Ur dranken
utkristalliserar då vinstenen dels på deri nedhängda
snören, dels på kärlets väggar och botten. Han är en
begärlig handelsartikel.
För att bereda rödt vin måste man naturligtvis
söka utdraga färgämnet ur skalen samt garfämnet ur
kärnorna, och af denna anledning låter man drufmoset
jäsa, innan det pressas och saften skiljes från skal
och kärnor. Sker jäsningen i öppna kar, drifvas de
fasta delarna af kolsyregasen genast upp till vätskans
yta och bilda der ett tätt, sammanhängande täcke. För
att skal och kärnor skola komma i beröring med den
jäsande saften, måste man derför allt emellanåt
trycka ned täcket och kraftigt röra om den jäsande
vätskan. Denna operation utföres i den verldsberömda
bourgognens hemland på ett nästan väl ursprungligt
sätt. Drufmoset ligger der i stora kar eller cisterner
och lemnas åt sig sjelft, tills dräggtäcket blifvit
temligen tjockt. Då kläda arbetarna af sig om
fötterna, klifva upp på täcket som naturligtvis
brister under dem, rifva ytterligare sönder det med
händerna och röra om alltsammans.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
