Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi / 182 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musserande viner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saften fått stå i stillhet 24 till 36 timmar, så att
orenligheter hunnit sjunka till bottnen, lemnas hon i
svala källare att jäsa. Efter en månads förlopp tappas
vinet på smärre kar, hvilka förut blifvit svaflade,
samt klaras med husbloss. Efter en månad af tappas det
å nyo, klaras på samma sätt samt tappas på buteljer,
hvilka dock ej få fullständigt fyllas. Till hvarje
butelj tillsättes en med vinsyra, alun och garfämne
(tannin) blandad lösning af kandisocker i vin och
konjak, s. k. likör. Derefter korkas buteljerna
och vändas upp och ned i ungefär 20° lutning,
så att den jäst, som bildas, må kunna sjunka till
korken. Efter någon tid ökas buteljernas lutning, så
att de slutligen komma att stå rätt upp och ned. Efter
vid pass sex månader är jäsningen slut. Jäst jemte
en fällning af lerjord (från alunet) och tannin med
vinets ägghvitartade ämnen ha afsatt sig ofvan korken
och måste bortskaffas. Denna operation kallas degorgering
samt fordrar stor vana och skicklighet,
Man måste nämligen både fullständigt aflägsna
fällningarna och på samma gång undvika förlust af
vin. Degorgeuren borttager med ett raskt handgrepp
korken, då fällningen jemte litet vin utslungas af
kolsyregasens tryck, och vänder på samma gång buteljen
uppåt. Denna fylles nu fullständigt med vin, lösningar
af kandisocker, konjak m. m. allt efter afnämarnas
smak. I Ryssland är en söt, på alkohol och socker
rik champanj mest omtyckt, i Frankrike föredrager
man mindre söta och lättare sorter. I England är
alkoholstark champanj mera eftersökt. Tillsättandet
af likör benämnes dosering.


Fig. 105. Korkarnas ombindning.

Buteljerna komma nu
i händerna på boucheuren, som förser dem med goda
och på förhand beredda korkar, som derefter af
ficeleuren ombindas med segelgarn samt slutligen af
le ficeleur au fil de fer med jerntråd. Nu återstå
endast hartsningen, beklädningen med tennfolium
samt fastklistrandet af etiketten. Korkningen och
ombindningen utföras med tillhjelp af maskiner, i
synnerhet måste korkningen ske med stor aktsamhet.
Korkarna måste vara af utvald beskaffenhet och
förses, om de befunnits goda, på undersidan med
fabrikens stämpel. Buteljerna, på hvilka vinet
förvaras, måste vara tillverkade med stor omsorg
och i synnerhet väl afkylda för att kunna motstå
trycket af kolsyregasen. Ett stort antal, ända
till 6–8 procent, springer; förr kunde förlusten
stiga till 50 procent, men nu mera pröfvas hvarje
butelj till det tryck, han kan motstå. De måste
åtminstone kunna uthärda sex atrnosferers tryck.
I senare tider har Rousseau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>