Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vintillverkningen - Fruktvin eller cider - Bärvin - Konstgjorda viner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fruktvin eller cider beredes i stor myckenhet i England, Frankrike,
Tyskland m. fl. länder samt är en mångenstädes för det billiga priset
omtyckt dryck, som hufvudsakligen förtäres af befolkningen på landet.
I norra Frankrike är Normandie i synnerhet bekant för sin tillverkning
af denna vara. Som råämne användes företrädesvis äplen; päron förarbetas
vanligen tillsammans med äplen, stundom användas äfven derjemte bär.
Endast mogen frukt kan användas. Frukten krossas vanligen med qvarnstenar
eller valsar af sten, och moset pressas. Saften tappas nu på fat, hvilka
måste fullständigt fyllas till sprundet, så att den vid jäsningen uppkomna
kolsyran kan uttränga orenligheterna i form af skum. Derefter får vinet,
klara sig på svaflade fat. Fylles vätskan, innan jäsningen fullständigt
slutat, på korkade buteljer, kan man erhålla musserande cider.
Bärvin. Beredning af bärviner har länge varit i bruk och är på några
ställen, såsom sedan ett tiotal af år hos oss, en ej så obetydlig
industrigren. Mest användas vinbär, krusbär och körsbär. I förhållande
till den mängd socker, som finnes i dessa bärs saft, är halten af växtsyror,
citronsyra, ganska betydlig, hvarför man måste utspäda saften med vatten
och tillsätta socker. Förfarandet är således ett slags gallisering
(se sid. 174). Till saften af t.ex. 50 skålpund stickelhår tager man
25 kannor vatten och 10 skålpund socker. Bären krossas, blandas med 1/3 af
vattnet och lemnas, tills jäsning inträder, hvarefter man utpressar massan;
sockret löses i de återstående 2/3 vatten, blandas med saften och blandningen
får jäsa på fat.
Några andra jästa drycker kallas stundom, ehuru oegentligt, för vin. Detta
är fallet med palmvin, pulque, tepache (den jästa saften af sockerrör),
ananasvin, som i Mejico förtäras i mängd. Dessa drycker innehålla dock icke,
såsom vin, växtsyror. Pulque innehåller 1 1/4 procent ägghvita, 1 procent
socker samt 3–4 procent alkohol.
Konstgjorda viner kallar man fabrikat af frukt- eller bärviner, hvilka
sändas i handeln under namn af drufvin, så väl som rödviner, beredda af
billigare hvita viner. Tillverkningen af dylika viner uppstod först i
England, der alkoholhaltiga drycker i följd af klimatets fuktiga
beskaffenhet synas vara ett behof. Industrin erhöll genom de hinder,
Napoleon I lade i vägen för handeln, samt sedermera genom hög tull på
utländska viner ett godt understöd. Icke allenast madeira, portvin, malaga,
utan äfven »hoch» (såsom man i England genom en förkortning af hochheimer
benämner alla rheinska viner) efterapades på ett utmärkt sätt. De engelska
fabrikerna sände till och med en gång sina alster till Frankrike, då genom
drufsjukdomar brist på vin der uppstod. Sedermera har denna industri i
Frankrike antagit en temligen betydlig utbredning. Hvem kan väl säga, huru
mycket säljes under namn af vin, utan att dock leda sitt ursprung från
drufvans ädla must?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
