Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbjöds flerstädes (t. ex. i England 1509 genom en
parlamentsakt under Henrik VIII), ehuru dylika
förbud, liksom de mot bruket af kaffe, tobak och
öfriga njutningsmedel, ej voro af någon synnerligt
stor verkan. I vår tid är humleförbrukningen
oerhörd, ty Europa med undantag af Ryssland,
om hvars humleafkastning man saknar statistiska
uppgifter, lemnar årligen i medeltal 1 490 000
centner och vid god skörd till och med 1 975 000
centner. Dertill komma Amerikas humleskördar. Medan
Amerika ännu 1860 blott genom införsel från Europa
kunde fylla sitt behof af humle, kan det nu mera
afyttra betydliga mängder. Året 1869–70 utfördes från
Amerika till Europa 235 000 centner. År 1871 uppgick
öltillverkningen i Förenta staterna till mer än 440
millioner kannor.
Talrika ölsorter med många besynnerliga namn ha under
tidernas längd uppstått; bland dem har i synnerhet en
blifvit verldsbekant, nämligen den 1498 af Christian
Mumme i Braunschweig uppfunna och efter honom
uppkallade mumman. Denna tjocka, sirapslika ölsort
sändes förr till och med till Ostindien. Hennes
blomstringstid är dock nu förbi; så väl hon som andra
ölsorter ha under de senaste tretio åren fått farliga
medtäflare. Det efter den gammalbaierska metoden
brygda och genom underjäst vid låg värmegrad jästa
baierska ölet började vid denna tid sitt segertåg,
dels till norra Tyskland, dels till Österrike, ja,
drog till och med triumferande in i Paris, der dock
nyligen det betydligt finare wienölet gjort det
rangen stridig. I början kunde det ej besegra de i
Belgien sedan gammalt brukliga ölsorterna, men nu
mera tillväxa äfven der de baierska bryggerierna med
hvarje år i antal.
Ar 1832 gjorde ett bryggeri i Edinburgh ett försök att
brygga efter den baierska metoden och hemtade dertill
nödig jäst från Baiern. Ölet var utmärkt. Likväl
blef det ett enstaka försök. Det baierska ölet
kunde ej besegra smaken för porter och ale. I
södra Europa hafva Torino och andra norditalienska
städer sina bryggerier, lika så Spanien och Algier. I
Nordamerika uttränger »lagerbier» allt mera de från
England härstammande och förr allmänt omtyckta
alesorterna. Öfver allt, der tyskar slå sig ned,
uppblomstrar bryggerikonsten, och nekas kan derför ej,
att ölet väsentligen är en tysk vara. Ölförbrukningen
har i allmänhet under tidernas lopp tilltagit högst
betydligt, i synnerhet sedan man lärt sig tillverka
hållbart och derför till utförsel tjenligt öl af
utmärkt beskaffenhet.
Enär beskattningen i många länder haft ett vaksamt öga
på öltillverkningen, kunna statistiska uppgifter gifva
en ganska tydlig föreställning om bryggeriindustrins
gradvis försiggångna utveckling, ehuru de ej tillåta
någon jemförelse med tillverkningen under forna tider,
då hon, liksom såpkokningen, var en husslöjd. I vår
tid är ölbryggningen i hushåll väl ej bruklig annat
än i trakter, som ligga aflägset från samfärdseln,
och sådana trakter blifva allt fåtaligare.
Ar 1867 hade tullföreningen icke mindre än 19 234
bryggerier, och deraf funnos endast i Baiern
5 385. Det antal arbetare, dessa anläggningar
syselsätta, är högst betydligt. Här är ölet en
nationaldryck, hvars nödvändighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
