Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanelen - Kardemumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjockare skotten erhållas sämre sorter. Det mest
ordinära af de i handeln förekommande kanelslag
erhålles ej af den äkta kanelbusken, utan af en
nära beslägtad kassiaart, hvilken odlas på
samma sätt och bättre uthärdar öfverflyttning till
andra trakter. Kanelkassian, hvilken odlas i stor
mängd på Java, i Ostindien, Kokinkina, på Martinique
m. fl. ställen, har en mindre aromatisk och söt,
men deremot en skarpare och mera slemmig smak än den
äkta. Genom den höga utförseltull, som engelsmännen
lade på ceylonkanelen, uppgående till öfver en
tredjedel af dess värde, gynnade de uppkomsten af
främmande kanelplantager. Först år 1853 borttogs
denna tull. Kanelplantagerna på Ceylon intaga för
närvarande en areal af nära en geografisk qvadratmil
och lemna årligen omkring en million skålpund bark,
i värde uppgående till omkring 900 000 rdr, medan
värdet af kanelkassian uppskattas till 6 millioner
rdr årligen. Af de sämre slagen kanel och af
affall beredes den flygtiga kaneloljan; af bladen
erhålles äfven en flygtig olja, men hennes lukt är
nejlikartad; af de svartblåa mogna frukterna beredes
ett välluktande vax. Rötterna innehålla kamfer, hvilken
kan framställas genom deras distillering med vatten.
Den i handeln förekommande kamfern beredes dock nästan
uteslutande af kamferträdet (camphora officinarum).
Kardemumma erhålles af en växt, tillhörande
växtgruppen zingiberaceae. I handeln skiljer man
mellan flera olika slag dels efter deras olika
ursprung, dels efter kapslarnas form. Moderväxterna
förekomma vilda och odlade i Malabar på vestkusten
af Vestra indiska halfön samt på Ceylon och Java, på
Afrikas både ost- och vestkust m. fl. ställen. Den
malabariska anses för den bästa. Växtens botaniska
namn är elettaria cardamomum. Frukterna äro halmgula
kapslar, strimmade på längden, trubbigt trekantiga,
fruktskalet pappersartadt, utan smak och lukt, fröna
gråbruna, skrynkliga, nästan kubiska.
Kardemumväxtens odling är afvikande för de olika arterna och i olika
länder. Vi omnämna här endast det förfaringssätt,
som iakttages i Kurglandet på vestra sluttningen af
Gatbergen i Ostindien. Växten förekommer der vild och
frodas på de brantaste sluttningarna, hvilka aldrig
äro omedelbart utsatta för solen, ty ena halfåret
ligga de i skuggan, och den öfriga tiden, då solen
står i norr, äro de insvepta i ogenomträngliga dimmor
och moln. Anläggandet af en kardemumplantering är der
ett företag för en välburgen man, som är i stånd att
under fyra års tid bära alla för anläggningen nödiga
utgifter och omkostnader, ty så lång tid åtgår,
innan första skörden kan ega rum. Den, som börjar
ett dylikt företag, värfvar ett antal arbetare,
förser dem med lifsmedel och drager med dem åstad
att uppsöka en plats, som är lämplig till anläggande
af en kryddgård och ofta kan ligga många mil från
hemmet. Man uppsöker en brant sluttning, på hvars öfre
del finnes åtminstone ett stort kraftigt träd med vidt
utsträckta grenar. Den nedre delen af sluttningen
befrias från andra träd och buskar, och slutligen
fälles jätteträdet så, att det med kronan förut
störtar ned i dalen och under väldigt brak upprifver
jorden vida omkring med sina grenar. Kurgfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
