Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köttet det bästa näringsmedlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
surinamska paddan. Det synes nästan, som för sådana
gommar ej funnes någon smakskilnad och som värdet
af en anrättning endast låge i den mängd, hvari
hon erbjudes. Emellertid behöfver man visst icke
hemta sina exempel från folkslag, som stå på så låg
grad af utveckling, för att falla i förvåning öfver
»hvad som kan ätas». De öfverförfinade kineserna
åstadkomma i denna väg allt hvad för menniskor
gerna är möjligt. Oberäknadt att man i Kina med den
förträffligaste aptit äter nästan alla grodarter, som
på något sätt kunna åtkommas, kan man på kinesiska
bord påträffa sådana rätter som stekta hundvalpar,
kattor, råttor, hajfenor, hvilka sist nämda anses
som en synnerlig läckerhet. I polartrakterna ätas
kött och späck af sälar, och hvalfiskens gom skall
ha mycket fin smak. Alla köttätande djur äro för
sitt kött betydligt mindre värderade än växtätarna,
och detta har äfven sin goda orsak, då köttet af de
förra är genomträngdt af vissa starkt luktande ämnen,
som gifva det en sämre smak. Björnen, hvars skinkor
på sina ställen ätas som en kuriositet, lefver ej
uteslutande af kött. I varma länder tillagas af apor,
flädermöss (af sådana är särskildt en stor art, som
finnes på Timor, mycket omtyckt), ormar, ödlor (på
Manila och i Kina tilläggas soppor af alligatorskött
mycket stärkande egenskaper) m. fl. djur rätter,
som hos europeerna ej så lätt skola vinna inträde.
De odlade nationerna hålla sig till köttet af
vissa djurslag, som för detta ändamål särskildt
uppfödas. Nötkreatur, får, svin, fjäderfän och några
fiskarter äro våra förnämsta köttleverantörer. Härtill
kommer visserligen äfven en del jagtdjur och
hafsinvånare, men de ingå dock endast i jemförelsevis
mycket ringa mängd i vår föda.
Som exempel på, i hvilken mängd köttnäringsmedel
förbrukas i jemförelse med de vegetabiliska, torde
följande uppgifter från Berlin för 1871 ej sakna
intresse. Under nämda år förbrukades der af
hvete 161 244 tunnor, utgörande för hvar dag 448 tunnor,
råg 216 279 » » » 600 »
korn 160 722 » » » 447 »
ärter 53 586 » » » 148 »
–––––––– –––––––
– 591 831 tunnor – l 643 tunnor.
Härtill komma ytterligare:
hvetemjöl 705 334 centner, utgörande för hvar dag l 932 centner,
rågmjöl 848 968 » » » 2 325 »
bröd (infördt) 220 500 » » » 604 »
––––––––– –––––––-
– l 774 802 centner. – 4 861 centner.
Men dessutom förbrukades äfven ansenliga mängder
andra växtnäringsmedel, såsom ris, majs, bohvete,
hirs, gryn af hvarjehanda slag, vidare socker,
choklad, spritdrycker m. m., om hvilkas mängd bestämda
uppgifter saknas. Mot dessa vegetabiliska födoämnen
svara nu följande under samma år förbrukade köttvaror:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
