Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbränningen i eldstaden - Skorstenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid eldstadens uppförande måste iakttagas, ej
blott att det antända bränslet får sig tillförd
en tillräcklig mängd luft för förbränningens
underhållande, utan äfven att de bildade
förbränningsalstren, som innehålla kolsyra och
vattenånga jemte qväfve, bortföras, i den mån de
bildas. För förbränningens underhållande fordras
derför ett ständigt luftdrag. Ett tecken till, att ett
tillräckligt drag finnes, har man i lågans färg. En
kort blågrönt färgad låga angifver en fullständig
förbränning hos kolet, en hvit låga svarar mot en nära
fullständig förbränning; deremot antyder en rödaktig
eller rödgrå låga ofullständig förbränning.
Det vid förbränningen utvecklade värmet bör öfverföras
till det rum, som skall uppvärmas. Detta sker till
en del genom omedelbar strålning, t. ex. vid den
öppna elden i en spisel, men vanligen först genom
förmedling af de eldstaden omslutande väggarna,
hvilka upphettas af elden och de bortgående heta
gaserna. Eldstadsväggarna afgifva sedan det upptagna
värmet åt luften i rummet. Men genom värmeapparaten
tillgodogöres blott en bråkdel af hela den utvecklade
värmemängden. Spislarna lemna 6 till 10 procent,
vissa förbättrade inrättningar deraf ända till 15
procent, medan de bästa ugnarna tillgodogöra 85 till
90 procent af värmet. Denna värmeförlust härrör till
en väsentlig del deraf, att de bortgående gaserna
medföra värme. Men detta kan ej undvikas, då draget i
eldstaden betingas deraf, att dessa gaser ega en högre
temperatur än den yttre luften. Ville man, i stället
för att använda skorsten, med ventilatorer bortskaffa
gasen från eldstaden, skulle man visserligen kunna
fullständigt afkyla dem, ehuru derför skulle erfordras
mycket stora värmeupptagande ytor.
Skorstenen. Derigenom att luftarterna, gaserna,
vid upphettningen utvidga sig och dervid erhålla en
mindre täthet, stiga de uppåt i den omgifvande kallare
luften. Denna luft inkommer nedifrån i de bortgående
gasernas ställe och medför nytt syre till lågan. Man
finner häraf, att en skorstens verkan beror så väl
af de i den samma varande gasernas temperatur som af
deras mängd, hvilken bestämmes af skorstenens vidd
och höjd.
Satsen, att hvarken för mycket eller för litet drag
bör finnas i skorstenen, emedan i förra händelsen
en onödig värmeförlust eger rum och i den andra
förbränningen blir ofullständig, sätter skorstenens
storlek i ett bestämdt förhållande till eldstadens
verkan. Huru detta förhållande kan bestämmas, skola
vi nu finna.
Dragets styrka växer med skorstenens höjd på
det sätt, att de utströmmande gasernas hastighet
förhåller sig som qvadratroten ur höjden, så att
följaktligen en dubbel hastighet svarar mot en
fyra gånger större skorstenshöjd. Man kan häraf
finna, att på en redan hög skorsten åstadkommer
en jemförelsevis liten förhöjning knappast någon
förökning af draget. Skorstenshöjden bestämmes
härvid af det lodräta afstandet från rosten till öfre
mynningen. Draget ökas följaktligen ej derigenom,
att skorstenen erhåller en lutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
