Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skorstenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställning, så att höjden blir större. En betydlig
lutning verkar till och med afgjordt skadligt,
emedan den hastigheten minskande friktionen derigenom
blir större.
Hvad skorstensvidden beträffar, åstadkommer i
allmänhet en trängre skorsten ett starkare drag,
d. v. s. en större hastighet hos de utströmmande
gaserna, men är skorstenen mycket trång i förhållande
till den mängd förbränningsalster, som i honom skola
framströmma, blir friktionen allt för stor och kan
upphäfva draget. Är åter skorstenen allt för vid, kan
kall luft inträda uppifrån och störa de heta gasernas
uppstigande. Formen af skorstenens tvärskärning
är af föga inflytande, ehuru visserligen den runda
eger något företräde framför den qvadratiska, emedan
den förra har för lika stor yta mindre omkrets och
af denna orsak utöfvar mindre friktion och mindre
afkyler gaserna. Man har genom försök funnit, att
på de stora fabriksskorstenarna förbränningsalstren
inträda i skorstenen med en temperatur af omkring
300° C. Likväl har man vid förbättrade ångpannanläggningar
kunnat sänka denna temperatur till vid pass 200°,
utan att draget blifvit för svagtr en sänkning,
som medför betydande bränslebesparing.
Beskaffenheten hos skorstensväggarna utöfvar ett
ej ringa inflytande på dragets styrka, dels emedan
friktionen beror deraf och dels emedan temperaturen
i skorstenen påverkas af ledningsförmågan hos dessa
väggar. Sålunda finner man, att under för öfrigt lika
omständigheter draget i jernskorstenar är svagare
än i tegelskorstenar, hvilket härrör deraf, att de
förra bortleda, mycket värme från de heta gaserna,
Tegelskorstenar bibehålla ganska länge det värme,
de upptagit. Deraf kommer, att, äfven sedan eldningen
upphört, en temligen lång stund kan förflyta, innan
draget upphör, och hvarunder alltså luft bortföres
ur rummet genom skorstenen. Men om plötsligt
en varmare väderlek inträffar, så att den yttre
luftens temperatur blir högre än temperaturen inuti
skörstenen, kastar draget om, hvarvid luft föres
utifrån genom skorstenen till rummet. Det är tydligt,
att vid ett sådant omkastadt drag eldens tändande
knappast är möjligt; röken slår tillbaka och går in
i rummet.
Vindens riktning utöfvar äfven betydligt inflytande
på skorstensdraget». Det kan inträffa, att den
utströmmande röken drifves tillbaka af vinden. Men man
kan förse skorstenshufvudet med en anstalt, hvarigenom
vindens skadliga inflytande hindras samt han till och
med tvingas att förstärka draget, Att vinden verkligen
kan åstadkomma en sugning i skorstenen, finner man
derafr att vid byggandet af höga fabriksskorstenar
ofta inträffar, att ett starkt drag uppåt visar
sig, innan eldstaden är satt i verksamhet. En sådan
sugning uppkommer, så snart vinden har en horisontal
eller något uppåt vänd riktning. Men då han vanligen
är riktad något nedåt, utöfvar han i allmänhet ett
skadligt inflytande. Enklast undvikes detta derigenom,
att man ett stycke öfver skorstensmynningen anbringar
en horisontal plåt, hvarigenom man tillika utestänger
regn och snö. Oftast använder man dock för detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
