- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
440

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djurhuden i anatomiskt hänseende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440

GARFNING OCH LIMTILLVERKNING.

omständighet vid allt slags garfning. Som detta
slags väfnad genom kokning med vatten låter nästan
fullständigt förvandla sig till lim, kallar kemisten
honom äfven limgifvande substans. Låter man- ett
stycke rå hud fullständigt torka, blir det styft och
hornartadt; väfnadens särskilda trådar lägga sig,
i den mån de förlora sin fuktighet, tätt intill
hvarandra, och följaktligen måste

det helas böjlighet till största delen gå
förlorad. Emellertid har endast vattnet egenskapen
att bringa djurfibrerna att så uppsvälla, att de
vid torkningen sammanklibba. Lägger man ett stycke i
vatten uppmjukad hud i stark sprit, drar denna vattnet
till sig, väfven blir nu efter torkningen lucker,
och man erhåller ett till utseendet fullkomligt
godt läder, som emellertid vid beröring med vatten
strax åter förlorar nyss nämda egenskap. Annorlunda
blir deremot förhållandet, om vattnet uttränges af
ett ämne, som varaktigt fäster sig vid fibrerna och
härigenom å ena sidan som ett skyddande öfverdrag
bevarar dem för röta samt å den andra som ett
åtskiljande medel för sammantorkning. Dessa äro de
båda vilkoren för läder-bildning, och på dem beror
allt slags garfning.

Teoretiskt kan man således antaga, att hvarje ämne,
som förenar sig med djurfibrerna tillräckligt nära
för att ej åter kunna bortsköljas med vatten.,
måste utgöra ett garfämne, och då sådana ämnen i
mängd användas äfven vid färgning, torde vi kunna
anse båda dessa yrken som i kemiskt hänseende

nära beslägtade. I sjelfva verket tjenstgör
alunet sedan länge så väl bland färgerna och
betorna som bland garfningsmedlen, och garfämnet
ger i form af kateku m. m. en brun färg,, som
betar in sig af sig sjelf.. Samma egenskap som
färg-betningsmedlen hafva hartstvålarna, t. ex. de,
som vid papperstillverkningen fällas på växtfibrerna,

Denna frändskap mellan garfning och färgning kan ännu
komma att bära mycket värderika frukter och föranleda
användningen af nya garfmedel i stället för eller
åtminstone vid sidan af de gamla, Huru vida åter
ett efter en ny metod beredt läder skall komma att
motsvara alla fordringar, kan teorin ej på för-

Fig. 285. Djurhuden i förstorad skala.

Fig. 286, 287. Skafbocken och skafknifven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:08:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free