Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgämnen ur djurriket - Färgämnen ur växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
murexiden, som en tid väckte stort uppseende. Detta nya präktiga färgstoft har
dock rättare sin plats bland de med konst eller på kemisk väg frambragta
färgämnena.
Färgämnen ur växtriket. De vegetabiliska färgämnenas antal är vida
större. De träffas i växternas alla delar, i blommorna, bladen, stänglarna,
veden och rötterna; deras framställning, beredning och användning äro
följaktligen äfven mycket olika. De vanligaste kunna uppställas i följande ordning:
1) röda färgstofter: krapp, orselj, persio, safflor, alkanna, bresilja,
campeche- och sandelträ; 2) blå färgstofter: vejde och indigo; 3) gula
färgstofter: vau, gulholts, quercitron och orleana; 4) gröna
färgstofter: kinagrönt.
Krappen, rubia tinctorum, en
mångårig växt med kransstälda blad af
rubiaceernas familj, växer vild på
medelhafskusterna, men odlas nästan öfver
allt i gamla verlden för sitt röda
färgämne, hvilket företrädesvis rötterna,
men äfven bladen innehålla. På djur,
t. ex. hästar, som fodras dermed, blir
skelettet rödt. Krappen innehåller ej
blott ett, utan flera färgämnen,
nämligen ett rödaktigt, purpurin, och ett
annat, rubierytrinsyra, som genom
sönderdelning ger upphof till
krapprotens vigtigaste färgämne, alizarinet.
Detta senare förekommer i handeln
företrädesvis under form af garancin, ett
särskildt för tygtryck beredt,
pulverformigt preparat af krapproten, hvars
färgstyrka är fyra till sex gånger större
än dennas egen. Garancin fås genom
de torra, malda rötternas behandling
med svafvelsyra. De öfriga
organiska beståndsdelarna bli härigenom
förstörda och förkolade, men på
alizarinet sjelft har den starka syran intet inflytande, och då vid färgningen de små,
svarta kolpartiklarna ej följa med i lösningen, färgar garancinet, som blott
innehåller det vackraste af krappfärgsämnena, mycket klarare än de friska rötterna.
Återstoderna af den redan använda krappen lemna ett ytterligare
färgstoft, det s. k. garanceux. Ett tredje utgöres af krappblommorna,
hvilka erhållas genom krapprotsmjölets jäsning. Ett medelst sprit erhållet
extrakt af garancin kallas kolorin.
Genom de märkvärdiga upptäckter rörande många färgämnens natur, som
den organiska kemin vid sin undersökning af tjärfärgerna gjort, har äfven ett
Fig. 317. Krappväxten (rubia tinctorum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
