Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgämnen ur växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kattun- och sidentrycket. Andra hit hörande röda färgämnen äro harmalan,
af den sydryska steppvinrutan, peganum harmala, chican eller carajurun
af det sydamerikanska trädet bignonia chica, badiskt rödt från mergen
af den kinesiska, nu mera äfven i Europa som foderväxt odlade sockerhirsen,
sorghum saccharatum, och tournesolen af kräftörten, croton
tinctorium, från levanten och södra Europa, hvilken lemnar de bekanta
sminklapparna, som användas till färgning af konfityrer, likörer samt skalet af den
fina holländska edamosten.
Under namnet brasilieträ eller bresilja få vi från Sydamerika ett antal
färgträn, alla af trädslag tillhörande slägtet caesalpinia. Bland dem är
pernambucoträet eller fembocken det äldsta och färgrikaste; dess indianska benämning
skall ha öfvergått på landet Brasilien,
hvilket först sedan 1580 så kallats,
medan brasilieträ redan 1494 var bekant. Förr hette det
också drottningträ, emedan dess
tillgodogörande i århundraden var ett monopol för den
portugisiska regeringen. I andra rummet komma
limaträet från Peru och Chile och
s:t.-martträet från Centralamerika, i det tredje
jamaicaträet från Antillerna. Äfven östra
Asien eger i sappanen ett rödträ af andra
ordningen. Färgämnet i dessa träslag kallas
brasilin. Sjelfva trämassan användes i
bomulls-, ylle- och sidenfärgerierna samt i
tygtryckerierna för att gifva karmosin, rosenrödt,
purpur och amarant; alla dessa färger äro
dock af ringa varaktighet och förstöras af
solljuset, medan alkalier och tvål förvandla
dem till purpurrödt eller blårödt. Bresilja
användes äfven till beredning af lackfärg och
till rödt bläck.
Äfven blåholtsen ger, oaktadt sitt namn,
ett purpurrödt färgämne, hematoxylinet,
som vanligen användes i form af ett tjocknadt extrakt, blåholtsextrakt. Detta
användes för öfrigt ej omedelbart till färgning i rödt, utan tillsammans med
andra färgstofter till blå-, brun- och svartfärgning. Det fås af trädet
haematoxylon campechianum, hvars från bark och splint befriade kärnved det
utgör; af trakten, der det först upptäcktes, kusten af Campecheviken i
Mejikanska bugten, kallas det äfven campecheträ. År 1570 infördes det först
till England. Men emedan man då ännu ej förstod att göra färgen varaktig,
förbjödos uttryckligen genom en parlamentsakt under drottning Elisabeth
(1581) införsel och bruk af logwood, såsom det kallas på engelska. I
mer än ett århundrade upprätthölls detta förbud, ehuru det ofta kringgicks
på det sätt, att man gaf varan det nya namnet blackwood (svartträ). År
Fig. 318. Blombärande gren af blåholtsen (haematoxylon campechianum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
