Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgämnen ur växtriket - Galläple
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de vackraste gula färgämmn, som användes inom alla färgkonstens grenar. Det
fås af trädens bark, som befrias från det yttersta lagret och males till ett
groft pulver. Sedan 1818 har man planterat färgekar i Frankrike (i Bois
de Boulogne) och äfven gjort försök dermed i Baiern. Trädets färgförmåga
upptäcktes 1784 af Bancroft, hvilken 1786 af engelska parlamentet erhöll
monopol på dess införsel och användning för en längre följd af år.
Den ungarska gulholtsen, fisett- eller fustikträet, af
färgarsumaken eller perukträdet, rhus cotinus, innehåller äfven färgämnet
quercitron och användes till yllefärgning. Orleanan beredes af trädet bixa
orellana, som växer i trakterna kring Amazonfloden, förr kallad Orellana,
hvaraf färgen fått sitt namn. Färgämnet erhålles genom sönderdelning och
jäsning och kommer som bixin i form af små degkakor i handeln. Orleanan
användes endast till orangefärgning af siden; i bomulls- och yllefärgning
förekommer hon deremot ej. Dock begagnas hon äfven till färgning af smör.
Af gula växtfärger kunna ytterligare nämnas: gurkmeja af den
ostindiska gulingefäran, curcuma longa, med färgämnet kurkumin; bären af
färggetapeln, rhamnus amygdalinus, och avignonbär, af rhamnus
infectorius, från medelhafsländerna med färgämnena xantoramnin och
krysoiamnin; natalknoppar eller kinesiska gulknoppar, outvecklade
blomknoppar af sophora japonica, som innehålla quercitron; saffran, crocus
sativus, en bekant sydeuropeisk lökväxt, som redan de gamla värderade –
enligt Strabon och Dioskorides växte den bästa på bergudden Korykos i den
korykiska grottan – med färgämnet krocin, som dock nu mera ej begagnas
till färgning; wongshy, fröhylsorna af en växt tillhörande gentianeernas
familj; berberisrot o. s. v.
Det enda gröna färgämne i den organiska naturen, som ej är sammansatt
af gult och blått, utan omedelbart ger siden en vacker äkta grön färg, är
lokaon eller kinesiskt grönt. Det fås genom urlakning med vatten af barken
på rhamnus chlorophorus och rhamnus utiIis och kommer i handeln i
form af små platta, blågröna skifvor. Äfven det bekanta saftgrönt eller
blandadt grönt fås af en färggetapel, rhamnus catharticus, och
beredes i Tyrolen och Sydfrankrike af bären. Till och med det gröna
färgämnet i alla växter, bladgrönt eller klorofyllet, skulle kunna användas
till färgning, om ej beredningen vore förenad med svårigheter, som gjort, att
man ännu ej ens kunnat skaffa sig en noggrann kännedom om ämnets
kemiska natur.
Galläple. Till svartfärgning af silke och beredning af bläck äro
galläplen mycket använda. De äro sjukliga utväxter på bladen och de unga
grenarna af färgareken, quercus infectoria, uppkomna genom sting af en
stekel, cynips gallae tinctoriae. Ekarten, på hvilken de uppstå,
växer i Ostindien, Persien, Syrien och levanten. Stekeln borrar med sitt
äggläggningsrör hål i bladen och grenarna, lägger deri sina ägg, kring hvilka
växtens väfnader snart uppsvälla till klotrunda, knaggliga utväxter, som omsluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
