- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi /
496

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galläple - Mineraliska färgämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

larverna och tjena dem till föda, tills de genomborra sin bostad och lemna
honom genom ett rundt hål. Galläplena skördas dock, innan insekterna lemnat dem.
De äro då svart- eller blågrå, knöliga och 1/2 till 1 tum i genomskärning.
De äro inuti ihåliga och innehålla mer eller mindre utvecklade insekter.

Galläplenas värdefullaste beståndsdel är garfsyra eller tannin, som genom
eter kan utdragas ur dem. Hon förekommer der till 40 eller i goda sorter
ända till 77 procent. De ej genomborrade galläplena äro rikare på tannin än
de genomborrade, ur hvilka insekterna utflugit. Mest värderade äro de
galläplen, som komma från Aleppo i Syrien. De äro grågröna eller svartaktiga,
oregelbundet runda eller aflånga kulor. Galläplen komma för öfrigt äfven
från Smyrna, Eufratländerna, det inre Asien och Ostindien. Äfven i södra

Fig. 323. Cynips gallae tinctoriae.

Fig. 322. Gren af färgareken (quercus infectoria).

Fig. 324. Galläplen.

Europa skördas galläplen af flera olika arter ek, men de ega mindre
handelsvärde än de österländska. Nära beslägtade med galläplena äro knopper,
som uppstå genom sting af en stekel, cynips quercus calycis, i de omogna
ollonen af quercus pedunculata. De äro oregelbundna och taggiga
utväxter och insamlas mest i Ungarn, Dalmatien och Slavonien. I följd af sin
garfsyrehalt användas i färgerierna äfven sumak, dividivi, kateku och kino,
hvilka vi i kapitlet om garfningen lärt känna.

Mineraliska färgämnen. Som bekant, ges det ett stort antal färgämnen,
som erhållas ur mineralriket; men de användas hufvudsakligen till målning,
mera sällan till färgning. Det är nämligen blott ett litet fåtal mineraliska
färgämnen
, som omedelbart fästa sig på tråden; vanligen erfordras ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:21:54 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/5/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free