Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 TILLVERKNINGEN AF
TAPETER OCH VAXDUK.
färgen stannade på papperet vid alla mönstrets
utskurna ställen. När på detta sätt en färg pålagts,
tog man ett annat draferettmönster, anlade dermed
en ytterligare färg och så vidare, ett förfarande,
hvilket, som bekant, ännu allmänt brukas inom
yrkesmåleriet. De tapeter, som så tillverkades,
voro visserligen temligen goda, men förorsakade
ofantligt mycket arbete och kostnad. Det är således ej
underligt, att man ganska snart öfvergick från detta
förfaringssätt till ett långt beqvämare, det nämligen,
som brukades vid modelltrycket inom kattuntryckeriet,
hvilket redan då fått stor fart och sedan ett
århundrade flerstädes öfvats. I Sverige berättas
emellertid en eller annan målare ännu på 1830-talet
ha vintertiden syselsatt sig med tapettillverkning
efter nu beskrifna metod.
I England inrättades 1746 de första tapetfabrikerna,
men deras alster voro ännu af ursprunglig art
och vunno ingen större spridning. Man tryckte
mönstren på pappersarken med tillhjelp af stora och
lätta modeller, hvilka stundom hade en längd af 6
fot. På modellformens yta voro de föremål, man ville
framställa, graverade. Först fyrtio år senare tog
denna industri större fart, i det hon stödde sig vid
en beslägtad tillverkningsgren. Bröderna Georg och
Friedrich Echardt i Chelsea tryckte nämligen 1780
samtidigt siden- och linnetyg jemte tapeter, och samma
formar användes för båda industrierna. Sättet att för
hand påbreda tryckfärgerna var då nästan det samma
som nu, och i sjelfva verket är det blott färgernas
sammansättning och sättet för deras fästande, som
utgör skilnaden mellan båda dessa tillverkningsarter.
I Frankrike tillkommer Re ve i 11 o n
hufvudförtjensten af det förr brukliga schablon-
eller patronmåleriets utbytande mot tryckning. Ar
1760 var hela tillverkningen nästan okänd i detta
land; tjugu år senare grundlade Arthur och Robert
den första anstalten i Paris efter mönstret af dem,
som redan funnos i England. Snart derpå inrättade Le
grand i Paris en tapetfabrik^ och sedan den tiden
erhöll denna tillverkning en allt större spridning,
så att hon redan omkring 1800 var af betydenhet.
Vid sitt första uppträdande måste tapettillverkarna
af särskilda, noggrant i rät vinkel skurna pappersark
sammanklistra långa remsor, emedan det mot slutet af
förra århundradet ej fans papper af de för tapeter
nödiga måtten. Uppfinningen af pappersmaskinen och det
derigenom möjliga framställandet af papper i hvilka
mått som helst ha således varit af största vigt för
tapetfabrikationen. Ja, man kan påstå, att det just
var denna uppfinning^ som gaf anledning till hennes
hastiga utveckling och schablonmålningens fullkomliga
upphörande. Vi böra således hänvisa våra läsare till
den i första bandet lemnade korta framställningen af
denna uppfinnings öden, i det vi tillika anmärka,
att den samtidigt införda klorblekningen äfven i
sin mån bidrog att förmånligt utveckla tapeternas
hufvudsakliga råämne, papperet.
Långt tillbaka i vårt århundrade, ja, till och med
längre än tapeternas början gå förberedelserna för
två af papperstapeternas hufvudarter: framställandet
af en sammet, kläde eller i allmänhet tyg liknande
yta på papper och användningen af guld, silfver och
andra metaller till dess sirande. Upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
