Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK ÅTERBLICK.
543
finningen af s. k. stofttapeter tillskrifves af
många engelsmännen. Under Karl I:s regering skall en
konstnär vid namn Jérome Lanyer år 1634 erhållit ett
privilegium på detta slags tapettillverkning. Mästaren
ville gifva sina alster namnet Londriana, som dock
sannolikt aldrig vann burskap i affärsspråket. Som
grund for sina preparat valde han först tyg och läder
och tänkte ingalunda på papperet. I senare tider
har fransmannen Ti er c e sökt göra engelsmännen
denna uppfinning stridig, i det han påstår, att
en skräddare i Rouen, Franko is, redan 1620 och
1630 tryckte dylika tapeter. Till grand för sitt
påstående åberopar han formarna och mönstren, som
ännu skola finnas qvar och bära sagda årtal. Enligt
Tierces mening torde fransmän, som flyktat till
England för religionsförföljelserna, ha öfver-fört
konsten dit. Uppfinnarens son skall i mer än femtio
år utöfvat yrket i stort och aflidit 1748. Några af
hans arbetare begåfvo sig till Nederländerna och
Tyskland och gjorde sig der sedan kunskapen till
godo. Senare tillverkade Auber, trägravör i Paris,
veloutés i åtskilliga färger, men begagnade linne
i stället för papper och efterbildade sålunda de
vackraste mönster från Damaskus. Sannolikast är,
att denna yrkesgren infördes ungefär samtidigt i
Frankrike och England; säkert åter, att täflingen
mellan båda staternas fabriker fört tillverkningen
till en hög grad af fulländning. Ännu mindre känner
man om tiden, när dessa tapeter först tillverkades i
Tyskland. Någon underrättelse härom finnes i ett 1670
tryckt ekonomiskt arbete, och denna visar, att detta
slags tapettillverkning då ännu låg i sin linda och
var föga bekant, äfvensom att hon endast öfvades af
fruntimmer och på lärft.
Lika osäker är en underrättelse, enligt hvilken
en viss Eccard i Haag skulle i medlet af
förra århundradet uppfunnit konsten att trycka
papperstapeter med guld och silfver och drifvit en
sådan tillverkning.
Som tapettillverkningens medeltid skulle vi vilja
beteckna den tid, som förflöt från det samtliga ofvan
beskrifna förberedelser afslutats och formtrycket
uteslutande började användas till införandet äfven på
detta område af maskinkraft. Under denna tidpunkt
utbildades färgernas beredning med afseende på
denna särskilda tillverkning, och de olika slagen
tapeter uppkommo, såsom trä- och stenefterbildningar,
satinerade, sammets- eller veluterade, för-gylda,
iristapeter o. s. v. Flerfaldiga mekaniska hjelpmedel
begagnades, men arbetet för hand intog emellertid allt
jemt den mest framstående platsen. Många uppfinningar,
som gjordes inom tapettrycket, verkade tillbaka på
andra industrigrenar och riktade dem med nya idéer
eller metoder. Som exempel härpå kunna vi anföra
de nyss nämda iristapeterna, på hvilka åtskilliga
bredvid hvarandra liggande färger omärkligt öfvergå i
hvarandra och sålunda framställa en vackert fordrifven
schattering. Förfarandet för deras tillverkning,
det s. k. fondu- eller iristrycket, uppfans af
tapetfabrikanten Spörlin i Wien och började redan
några år derefter tillämpas inom kattuntrycket. Under
den period, vi här afse, till inemot 1840 var
Frankrike det land, som beherskade marknaden så väl
i tekniskt som konstnärligt hänseende. De öfriga
ländernas föga utvecklade tillverkningar erhöllo sin
lösen från Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
