Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstlagarna för tapetmönstren och tapetdekorationen - Färgerna i mönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556 TILLVERKNINGEN AF
TAPETER OCH VAXDUK.
allt skönt. Men då han endast ger oss bårder och
enkla geometriska mönster,, och ej ens den mest
förfinade fantasi kan använda palmetten på allting
utan att bli torr och ledsam, är vårt råd, att man
må använda österlandets rika och föga begagnade
motiv i antik anda, d. ä. man söke gifva dem en
prägel af ädel enkelhet och organisk utveckling,
af lugn och fint behag, sådana vi finna dem hos de
grekiska förebilderna. Lyckas det, kunna vi uppvisa
ett, framsteg i den ornamentala konsten. Ty ej heller
grekerna hemtade grundmotiven till sina ornament ur
egen fantasi, utan deras förtjenst förblir att hafva
till högsta fulländning fort de mottagna egyptiska
och österländska ornamenten.
Vi ha i få drag sökt antyda ytornainentikens
utveckling; men det faller af sig sjelft, att goda
förebilder finnas äfven inom andra grenar af de gamla
konstslöjderna, t. ex. i bronser, emaljer, lervaror,
golftegel, glasmålningar, ja,, äfven på de gamla
konstskolornas taflor.
Färgerna i mönstret böra ej heller med tystnad
förbigås, utan vi skola med några ord söka belysa
äfven härtill hänförliga frågor. Vår tids känslighet
för harmoniska, kraftigt verkande färger är, ty
värr, mycket försvagad i följd af den period af
fullständig färgförnekelse, som vi genomlefvat, då
grått i grått och smutsfärgerna obestridt herskat;
och vi skola derför, liksom den ur-mörker kommande,
nödgas å nyo vänja oss vid lysande, varma och mättade
färger, dessa, som vi med ett stickord brukat kalla
»bondgranna».
De tre hufvudfärgerna äro: gult, rödt och blått. Alla
andra färger utgöras^ af blandningar af dessa, liksom
den hvita färgen är summan och den svarta negationen
af färgerna. Färgskiftningarnas oändliga mångfald
ger derför också anledning till ett lika stort
antal ersättningsfärger (komplementfärger). Ofta
måste också en färg väljas, som passar ihop med
flera, och i sådana fall, som öfver hufvud alltid,
hjelpa det öfvade ögats försök och rön mer än
allt. studium. Emellertid har vetenskapen äfven
sökt bringa dessa rön under sina formler, och
en färgfysiologi har sålunda utbildats, af hvars
satser vi här skola meddela några, som närmast höra
till ämnet.
För ersättningsfärgerna, således för två färger,
hvilka tillsammans skola bilda hela färgskalan,
gäller den lagen, att de, i lika förhållanden och
satta bredvid hvarandra, i stora massor verka hårdt
och störande och att de således böra söndras eller
genombrytas med svart eller hvitt, som förhålla sig
neutralt till alla färger och derför mildra dem, eller
ännu bättre genom skimrande dagrar, såsom guld eller
siden. Färger, som ej afvika mycket från hvarandra,,
t. ex. de olika skiftningarna af en grundfärg,
kunna förekomma jemte hvarandra och göra alltid ett
godt intryck. Men är det färger af olika karakter,,
erhåller man en angenäm förbindelse endast i fall
man ej använder flera äii två eller tre och således
sammanställer dem parvis eller i triader.
Med afseende på förbindelsen af två färger är
följande att anmärka., Spektralrödt fördrager blått
och grönt. Sammansättningen med grönt blir mindre
bjert, om man använder båda färgerna i klara nyanser
och inskjuter hvitt emellan. Med guld gör rödt ett
präktigt intryck, men ej med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
