Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förarbetningen af bleck i äldre tider - Bleckslagarens material och verktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLECKSLAGETIIET.
197
trakter och ännu i dag fortsätter sin, om
också nu mera mycket anspråkslösa tillvaro. I
förlidet århundrade och början af innevarande
stod bleckslageriet, liksom handtverksnäringen
öfver hufvud, på en temligen låg ståndpunkt;
dess tillverkning inskränkte sig till de enkla
husgerådsartiklarna och på sin höjd till några små
bygnadsdelar; svart- och hvitbleck voro de enda
ämnen, hvarmed skrålagarna tilläto det att arbeta;
messing anbragtes blott stundom för prydlighetens
skull. Det oaktadt har ej heller bleckvaruindustrin
blifvit efter i den raska utveckling, som hela närings
väsendet sedan dess erhållit. Hon har tillika vunnit
betydligt i omfång, och härför har hon i synnerhet
att tacka uppkomsten af de lackerade bleckvarorna,
införandet af den s. k. uppdragningen på Svarfstolen
och slutligen upptagandet af nya arbetsmaterial,
såsom zinken, hvars mångsidiga nytta hufvudsakligen
till föremål, som komma i beröring med vatten, allt
mera erkännes och tillgodogöres.
Visserligen hafva, i samma mån bleckslageriet
blef mera mångsidigt, särskilda grenar utbrutit sig
derifrån och blifvit föremål för en fabriksdrift, som
medelst tillverkning i massa och maskinarbete lemnar
varorna till bättre pris, och hit höra i synnerhet
de stora fabrikerna för lackerade varor, lampor,
kaffe- och tekök, vagnslyktor m. m. Detta är dock
blott särskilda yttringsformer, som, på samma gång de
vitna om det lif, som råder inom denna industrigren,
äfven i sin mån bidragit till hela yrkets tekniska
fullkomning.
Bleckslagarens material och verktyg. Bleckslagarens
vanliga material äro, som bekant, hvitbleck och
messingsbleck, hvarefter till mängden nu mera
zinkblecket torde följa. I inskränktare grad
förarbetar han jernbleck, kopparbleck och stundom
äfven nysilfver. Verktyg och redskap använder
bleck-slagaren många och af mångahanda slag. Jemte
skärande redskap, såsom sax, mejsel, stamp, rasp
o. s. v., finner man i hans verkstad minst ett dussin
till storlek och form olika hammare, deribland äfven
af trä med hufvuden af buxbom eller något annat fint
träslag. Banen, d. v. s. hammarhufvudets verkande yta,
är dels cirkelrund och plan och blott afrundad vid
kanterna (för polering och spänning), dels mer eller
mindre halfklotformigt hvälfd (för drifning); andra
hammare hafva en lång smal ban, som alltså bildar en
mer eller mindre tjock tillrundad kant. Merendels
tjena hamrarna till två olika ändamål, i det båda
hufvudsidorna äro försedda med en ban af olika
form. Underlagen, hvarpå hammararbetet försiggår,
kallas dels stockar (poler-, spann-och drifstock),
dels horn och domar. Slagstocken för stora arbeten
är ett vanligt smidesstäd.
Det första arbetet med det till förarbetning
bestämda blecket är spanningen eller borttagandet af
alla bucklor och andra ojemnheter, så att blecket
öfver allt sluter tätt till, då det lägges på ett
annat lika jemnt plan, t. ex. en fullkomligt jemn
bordskifva. Vid hvitbleckets bearbetning brukar,
åtminstone i fråga om finare arbeten, spanningen
föregås af poleringen. Detta sker, sedan blecket
gnidits med krita, genom hamring på polerstocken och
har till syfte att höja glattheten och glansen hos
tennöfverdraget. Poler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
