Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
SPINNINGEN.
spunno garn, väfde tyg och förfärdigade kläderna. Lin
och ull spunnos på slän-dan. En något större
utsträckning, en viss yrkesmässighet fick väfslöjden
i klostren, hvilka man öfver hufvud har att tacka
för utbredandet af nyttiga tekniska färdigheter och
konster på tider, då folket med sina behof ännu stod
på en temligen låg ståndpunkt. I 9:e århundradet
funnos i klostret i Kon-stanz valkare och skräddare,
och de af linne förfärdigade alborna (mässkjor-torna)
från klostret Raitenbach måste ha varit mycket vackra,
ty enligt en urkund af 1070 ålåg det klostret att
årligen skicka sådana till Rom.
Och då med städernas utveckling de olika näringsfången
gåfvo anledning till bildande af gillen och
skrån, voro väfning och de dermed beslägtade
slöjdgrenarna bland de inflytelserikaste. Det fins
knapt någon gammal stad i Tyskland, som ej har sin
»Webergasse». Från Regensburg kallades redan år
959 väfvare till Flandern, och i synnerhet voro den
berkan*) och de fasonerade tyg, som förfärdigades
i Regensburg, berömda. Klädesväfveriet fick sin
största utveckling i Nederländerna. Fris kallas ännu
ett särskildt klädesslag, som förr infördes från
Friesland (hvarunder man den tiden äfven inbegrep hela
norra delen af nu varande Nederländerna). Frisiska
mantlar gåfvos af de stora som hedersskänker, och
Karl den store skickade till och med en sådan till
en persisk furste. I Nederländerna erhöllo under
medeltiden yllemanufakturerna en mycket hastig
uppblomstring, i synnerhet befordrad derigenom,
att det närbelägna England uppsvingat sig till en
högst betydande ulleverantör. I Antwerpen, Brtigge,
Dortrecht och Mecheln höllos stora ullmarknader, och i
Briigge skola under tiden för dess högsta blomstring
50 000 menniskor funnit sitt uppehälle endast inom
klädesväfveriet. De frisiska yllevarorna gingo kring
hela verlden och skaffade sina tillverkare anseende
och rikedom; redan i 12:e århundradet kallas de
nederländska klädesväfvarna ett »sturskt, öfvermodigt
folk», emedan de, en fri och sjelfständig klass,
alltid befunno sig i främsta ledet, när det gälde
att mot de gamla, privilegierade slägterna försvara
den borgerliga friheten i fråga om förvaltningen af
stadens angelägenheter. Bekant är, att en af dem
vid namn Peter, med tillnamnet kungen i Briigge,
i början af 14:e århundradet fick riddarvärdigheten
af grefve Wilhelm af Jiilich.
Men det var ej blott yllevarorna, som spelade
en framstående rol inom medeltidens tyghandel; de
germaniska qvinnornas redan af romarna högt skattade
lärft, hvilket som prydnad stundom genomvirkades med
guld och på den tiden fann en vida mångfaldigare
användning än nu, blef äfven föremål för en vidt
utbredd slöjdflit, och det i början hufvudsakligen i
Nederländerna och "Westphalen idkade linneväfveriet
fick småningom en vacker utveckling jemväl i Hessen,*
Thuringen, Böhmen och Sachsen äfvensom bland venderna,
i Mark och vid Harz. Mest storartadt utvecklade
det sig dock i Schwaben, och Ulm och Augsburg, der
redan i 10:e århundradet linneväfveriet omtalas med
utmärkelse, voro medelpunkterna för idoga och rika
linodlings- och väfveridi-strikt. I Augsburg voro
omkring medlet af 1.4:e århundradet väfvarna det i
’) Ett slags af gethår och ull förfärdigadt tyg.
Ö. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
