Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register / 435 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärft- eller taftartade väfnader - Kypertartade väfnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

två nära stående varpändar, hvarvid erfordras fyra
skaft, uppkommer i förra fallet refflingen (det
s. k. cannelé eller carolé) på varpen, i det senare
på inslagen.

Till de lärftartade väfnaderna taft, kläde, kattun,
yllemuslin, batist, orleans, lyster, mohair, toile
de soie, chaly o. s. v. sluta sig derför ytterligare
sådana, hos hvilka olikheten i ämne mellan varp
och inslag ger upphof till refflade, färgskiftande,
flammiga, randiga och rutiga mönster, t. ex. ofvan
nämda cannelé, gros de Naples, gros grain, rips,
chiné o. s. v.

Kypertartade väfnader. Från lärftsförbindningen
skiljer sig kypertväfven genom diagonalt fortlöpande,
omvexlande bredare åsar och smalare fördjupningar,
som bildas genom platt liggande varpändar och
undangömda inslagsändar eller ock tvärt om. För att
åstadkomma dessa olika breda diagonaländar måste
samtliga varpändarna genom skaften delas i olika
delar. Af det förhållande, hvari denna delning
sker, och rändernas deraf följande olika bredd
uppstå fyra särskilda kypertarter. Delas varpen i
förhållandet l till 2 eller till 3, 4, 5, så att det
ena skelet innehåller 1/3 eller 1/4, 1/5, 1/6 och det
andra på samma gång 2/3, 3/4, 4/5, 5/6 o. s. v. af
varpändarna, fås två sådana kypertarter. De skilja
sig endast derigenom, att delningens större trådantal
antingen betäcker inslaget, eller ock inslaget täcker
ränningen. De sålunda uppkomna två hufvudslagen
kallas ränningskypert och inslagskypert. I det förra
fallet bestämmes tygets utseende af den öfvervägande varpen, i det senare af det
mera synliga inslaget. Den sidan, hvarpå
varpen eller inslaget genom bredare eller högre
diagonalränder synes, kallas rätsida och detta slags
kypertväfnader ensidiga eller enkelt rätsidiga.


Fig. 485. Lärftsnörning med två skaft.

Då summan af de på öfre och undre skelet fallande
varpändarnas förhållande- eller delningstal äfven
tillika anger antalet af de erforderliga skaften och
tramporna, kallas kyperten tre-, fyra-, femskaftad
eller -delig. Fyrskaftad ränningskypert är således
den, der tre närstående varpändar täcka tre efter
hvarandra följande inslagsändar, och femskaftad
inslagskypert den, der fyra efter hvarandra följande
inslagsändar betäcka fyra närstående varpändar.

Den tredje kypertarten förutsätter, att ett med
det erforderliga skaft-och trampantalet lika antal
varpändar, hvilkas minsta antal kan vara fyra, vid
inslagsändans mottagande skiljer sig i två lika delar,
så att t. ex. vid väfning af en fyrskaftskypert vid
första skottet den första och andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>