Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
SLUTBETRAKTELSE.
vindens bunden vid vissa orter, utan möjlig öfver
allt, der brännmaterial i tillräcklig mängd finnes
för handen.
Maskinernas inverkan på arbetsförhållandena
har ingalunda varit ogyn-sam, huru mycket man
än påstått motsatsen. Införandet af en ny maskin
beröfvar visserligen för en tid ett antal arbetare
deras dittills varande syselsättning, men genom
arbetsområdets utvidgning öppnas mycket snart
nya och merendels mera lönande förvärfskällor. Så
t. ex. ha jernvägarna gjort de förut lifligt befarna
landsvägarna öde, men egarna af åkdon och dragare ha,
om än på andra sätt, dels medelbart, dels omedelbart,
genom jernvägarna erhållit långt mera syselsättning än
förut. Skjuts och föror betalas nu nära tre * gånger
så mycket som för tretio år sedan. Uppfinningen af
symaskinen har visserligen ersatt så och så många
tusen händer, men sedan sömnadsarbeten fås för
billigare pris, har ej blott afsättningen ökats,
utan äfven sträfvande! efter förfining hastigt
tilltagit. Det menskliga handarbetet har i utsiring
och smakfullare yttre utstyrsel i allmänhet återvunnit
minst samma arbetsmängd, som det före symaskinens
uppfinning hade, men med den skilnaden, att för det
nu mera finare arbetet högre arbetslön betalas.
Slutligen har man mycket talat om maskinslöjdens
»menniskoförnedrande» arbete och själsmördande
syselsättningar, men dervid råkat alldeles förgäta,
att det dock måste vara långt mindre nedsättande
och andefattig! att leda ett enformigt arbete och
öfvervaka en maskins rörelser än att sjelf utföra
samma arbete. Just maskinen befriar menniskan från
arbetets fysiska börda, då han anvisar det andliga
elementet en omfattande verkningskrets. Och på detta
område stå vi, oaktadt de redan gjorda framstegen,
utan tvifvel endast vid tröskeln till en ännu större
framtid. Hvad på penningsystemets tid verktyget var
för handtverket, det har nu mera maskinen blifvit för
fabriksslöjdens i den mest storartade skala vidgade
tillverkning. Man jemföre låssmedens anspråkslösa
verkstad med de jättestora bygnaderna i en större
mekanisk verkstad, hemväfvarens källarrum med
salarna i ett maskinväfveri, den enkla spinnrocken
med de tusentals spindlarna i ett mekaniskt spinneri,
krukmakarens verkstad med våra dagars porslins- och
stengodsfabriker, slagan med tröskmaskinen, roddbåten
med ångfartyget, den gamla skjutskärran med bantåget,
och det kan väl ej vara något tvifvel underkastadt,
åt hvilkendera sidan vågskålen lutar.
Arbetets afkastning. Vi ha redan framhållit, att ett
folks rikedom ej består i egandet af största möjliga
belopp penningar, d. v. s. myntade ädla metaller, guld
och silfver, om också de enskilda så väl som staterna
förr befunno sig i denna villfarelse och derigenom
de förnuftvidrigaste, ja, rent af omenskligaste
och osedligaste förhållanden framkallades och
vunno bifall. Krig å ena sidan och ekonomiska
rubbningar å den andra genom förment skapande af
nya penningvärden i och medelst pappersmynt ha ofta
nog varit de omedelbara följderna af dessa förvända
föreställningar. Vår tid har äfven klarat begreppen
härom. Man inser efter hand allt mera, att arbetet
allena ger väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
