Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanalens betydelse för verldshandeln - Ångfärjor och trajektfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna tåla den dyrare vägen genom Suezkanalen, medan
andra varor, i synnerhet de, som tåla längre frakt,
komma att fortfarande taga vägen omkring Kap.
För allt slags varufrakt är således Suezkanalen
ej att förorda. Men det oaktadt skall hans höga
kulturhistoriska och handelspolitiska betydelse
aldrig kunna bestridas, liksom han alltid skall förbli
ett vitnesbörd om nutidens kapitalstyrka och det nu
varande slägtets förståndskraft och företagsamhet.
Ångfärjor och trajektfartyg. Med användningen af
kanaler och floder som förbindelsemedel sammanhänga
vigtiga inrättningar, som vi här skola i korthet
omnämna. Der på grunda ställen vadet möjliggjorde en
öfvergång öfver floden, blef detta i första rummet
begagnadt, och på sådana ställen anlade de gamla helst
sina städer, såsom namnen Frankfurt, Schweinfurt eller
de slaviska, namnen på -brod utvisa (Deutschbrod). Vid
stigande samfärdsel räckte detta» medel ej längre
till, och i båtens och fartygets ställe kom den
ständiga färjan. Merendels nyttjade man dertill
breda, plattbottnade farkoster, pråmar, som kunde
mottaga både fotgängare och tungt lastade vagnar. För
att underlätta öfverfarten spände man tvärs öfver
floden ett tåg, vid hvilket färjan rörde sig fram
och tillbaka. De så kallade »flygande broarna» äro
ingenting annat än stora färjor, som hänga vid en lång
kedja, hvilken med ankare är fastgjord midt i floden,
då de af sjelfva strömmen föras öfver i en båge. Med
broarnas växande antal kommo färjorna allt mer ur
bruk. En stor rol spela de dock ännu på de sibiriska
jättefloderna, öfver hvilka man ännu ej slagit en
enda bro, samt i form af ångfärjor och trajektfartyg
för att föra hela bantåg öfver breda sund och floder.
De bestå hufvudsakligen af fartyg af olika form och
storlek med ett däck, hvarpå jernvägsspår äro utlagda
för bantågens mottagande. Anordningarna härför, liksom
för tågens förande i land, kunna vara mycket olika;
alltid finnas dock på båda stränderna bangårdar
för att skilja de för däcket merendels allt för
långa tågen i flera delar och efter öfverfarten åter
hopsätta dem. Sådana trajektfartyg användas, der en
fast bro af ekonomiska eller strategiska orsaker ej
är lämplig, der hon skulle hindra sjöfarten eller
som en anstalt tills vidare, medan en stor fast bro
är under bygnad. Spåren äro antingen nedlagda på
fartyget sjelft eller på särskilda plattbottnade
pråmar, som bogseras af ångfärjan. Af det förra
slaget äro trajektanstalterna på Frith of Forth och
Frith of Tay i Skotland, på Humber i England, på Elbe
mellan Lauenburg och Hohnsdorf, på Bodensjön mellan
Friedrichshafen och Romanshorn. Hit höra äfven de
föreslagna ångfärjorna mellan Dover och Calais, som
skulle få en längd af 460 och en bredd af 59 fot. Till
det senare slaget åter höra flera af ångfärjorna på
Rhein, såsom den mellan Bingerbrück och Rüdesheim.
Men utom hjul och propeller begagnar man sig vid denna
trajektfart äfven af samma anstalt, som vi här ofvan sågo
användas vid ånghalningen: kedjan eller ståltrådslinan,
dock med den skilnad, att fartyget här halar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
