Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppskroppens sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om vid bygnaden endast användts jernbultar, men man
likväl vill beslå bottnen med koppar, kläder man
honom först med plankor af 1 1/2 tums tjocklek öfver
en filtbetäckning och anbringar derefter plåtarna.
Till skeppsvirkets bättre bevarande har nyligen
ett annat medel blifvit föreslaget och befunnet
godt, hvilket sträcker sin fördelaktiga verkan
äfven till de undangömda delarna. Detta medel, som
består i en förkolning på ytan af samtliga timren
i skeppsskrofvet, har redan med fördel användts
hufvudsakligen i Ryssland och Frankrike. Härvid får
man likväl ej föreställa sig, att de kolade styckena
se ut, som de blifvit räddade undan någon eldsvåda;
en så starkt förkolad yta skulle till och med vara
skadlig. Vid förrättningen begagnar man sig i stället
af gaslågan på det sätt, att en antänd ström af
lysgas under starkt tryck så småningom föres längs
efter timren. Allt efter den tid behandlingen påstår,
hvilken dock endast mätes i sekunder, blir träet till
ett djup af 0,6-1,3 linie så förändradt, att det till
utseendet ej mycket skiljer sig från vanligt kol. Man
erhåller en brun, sammetslik, fullkomligt tät, med
den oförändrade veden fast förenad yta, som besitter
en afgjordt skyddande förmåga, i synnerhet mot
fuktighet och följaktligen äfven mot röta. Äfven
indränkes virket med kreosot eller grön jernvitriol,
blandad med träättika. Båda dessa förfaringssätt
fordra emellertid lång tid, om de skola vara i allo
tillfredsställande, och derför låta i allmänhet
skeppsbyggmästare, i händelse de vilja vidtaga några
försigtighetsmått, endast bestryka spanten med en
dylik lösning eller ock saltlösning. Äfven fyller
man spantens mellanrum så högt upp, som fartyget
ligger på vattnet, då det endast har ballast inne,
och öser dem fulla med salt upp till däck. När detta
i följd af fukt och inträngdt vatten smält bort,
ersattes det med nytt. Af smärre arbeten, som göras
på fartyget, ifrån det däcket blifvit inlagdt, tills
kopparförhydningen börjar, må nämnas: anbringandet
af luckor, trappor, mastspår, röst, pumpar, spel,
relingar, klys, nagelbänkar och bultar för blocken.
Luckorna äro fyrkantiga öppningar i däcken, som sätta
dem i förbindelse med hvarandra. På örlogsskepp äro
nästan alla luckor försedda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>