Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartygets upptackling - Jernfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mesanmasten står styrhjulet, så att matrosen, som styr,
rormannen, lätt kan se åt förn. Första kajutan får sin
upplysning från fönster i kajutdäcket och i skeppets
akterspegel, hvilka senare i sjön tillslutas med
luckor. Hon utgör egentligen endast en stor gemensam
sal, vid hvars sidor ligga små hytter, i hvilka
passagerarna ha sin bostad och sina liggplatser.
Jernfartygen. Sedan vi nu i allmänna drag gifvit
en skildring af träfartygens bygnadssätt, vända vi
tillbaka till vår utgångspunkt för att framhålla
det egendomliga för jernfartygens konstruktion. Vi
begifva oss alltså till ett värf för jernskeppsbygnad,
der elden nerskar och maskiner och verktyg äro olika,
i samma mån Jernets natur skiljer sig från träets.
Frågan om trä- och jernfartygs fördelar i jemförelse
med hvarandra har länge syselsatt männen af
facket, men om ock ännu i dag de finnas, som gifva
träskeppen företrädet, har dock i tillämpningen
det nya materialet fått ett så afgjordt försteg,
att intet tvifvel återstår, det ju icke jernet allt
framgent kommer att vara af stor, om ej af största
vigt. En olägenhet hos jernfartygen, som ej kan
förnekas, är, att jernet, i olikhet med kopparn, är
oskadligt för hafvets växter och djur och att dessa
derför lika gerna taga sitt hemvist på dem som på de
okopprade träfartygen. Som vi veta, låter det sig ej
göra att förse jernskepp med kopparförhydning, och de
måste följaktligen oftare, än önskligt är, intagas i
docka, rengöras och målas. För öfrigt står sig jernet
bättre i sjövatten, än man skulle tro, då man ser,
huru t. ex. gamla kanonkulor, som blifvit funna i
hafvet, äro dubbelt så stora som i sitt ursprungliga
tillstånd samt helt och hållet förvandlade till en
svampig rostmassa. Detta har dock sin grund i den
stora skilnaden mellan gjut- och smidesjern, hvilket
förstnämda också aldrig användes till fartyg.
Med fördelen af längre varaktighet, som jernet har
framför träet, förenar sig äfven den af ojemförligt
mycket större styrka. Emedan alla bygnadsdelar
af jern kunna tagas mycket tunnare och smalare än
motsvarande af trä, vinnes först och främst mera
inre utrymme. Dessutom låta jernstyckena genom
blott sammannitning förena sig till ett fast helt,
hvarigenom ett jernfartyg får en sådan styrka och
sammanhållighet, att det, med hvilken längd som helst,
kan betraktas som ett enda ihåligt stycke. Ville man
gifva ett träfartyg blott något så när samma egenskap,
skulle det bli allt för tungt och ohandterligt. Denna
jernets egenskap gör det vidare äfven möjligt att
ge fartygen en längd, som ett träfartyg ej utan
äfventyr att vid förstå storm brytas tvärt af kan
erhålla. Också är Jernet just det rätta materialet
för ångfartyg. Träångfartyg ha ej länge bestånd;
skeppets böjlighet skadar maskinen, och dennas
gång är i sin ordning af förstörande inverkan på
sjelfva fartyget. Slutligen går byggandet af ett
jernfartyg lättare och fortare. Materialet finnes
öfver allt till hands, man behöfver ej vänta på,
att det skall bli moget, och jernverken lemna det
redan så färdigt, att en hel mängd af de förberedande
arbeten, som förekomma vid skeppsbygnader af trä,
alldeles bortfalla vid tillverkningen af jernfartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
