Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geografisk och astronomisk ortbestämning - Sextanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men något annat än vinklar kan man i allmänhet ej mäta
till sjös, ty om man också talar om afståndsmätningar,
är detta endast ett talesätt. Från två samtidigt
sedda himmelskroppar komma två ljuslinier till vårt
öga och bilda der en mätbar vinkel; denna är det
sökta, och det verkliga afståndet i rummet mellan
de begge kropparna, hvilket under samma vinkel kan
vara oändligt olika, är härvid likgiltigt. I andra
bandet, sid. 232–234, ha vi meddelat en afbildning
och beskrifning af spegelsextanten och dermed på
samma gång gifvit en föreställning om oktanten,
ty begge hvila på samma grunder, och sextanten utgör
egentligen blott en tillökad och förbättrad upplaga af
den tidigare uppfunna oktanten. Den senare har, som
namnet antyder, en gradbåge, som utgör en åttondedel
af cirkeln; men emedan de med spegelinstrument tagna
vinklarna på grund af afspeglingen alltid utgöra
hälften af de verkliga, ger man åttondelscirkeln
en nitioindelning, och genom att anse dessa halfva
grader för hela inbespar man den eljest nödvändiga
fördubblingen af mätningsresultatet. Denna
omständighet, att oktanten således i sjelfva verket
omfattar en hel fjerdedels cirkel, har gjort,
att man, i synnerhet i England, äfven kallar detta
instrument qvadrant. Af denna oktantens egenskap
härrör äfven hans användning. Emedan han mäter en
fjerdedels cirkel, kan man med honom, och detta är
äfven hans bestämmelse, mäta alla stjernhöjder från
horisonten upp till zenit; men det är just genom
sådana mätningar, man utröner ett ställes bredd.
Vill man emellertid göra noggrannare observationer
och mäta större vinklar än 90°, använder man sextanten,
som utgör sjettedelen af en cirkel. Han tjenar i
synnerhet till uppmätning af vinkelafstånd mellan solen,
månen eller fixstjernor, men kan naturligtvis äfven
användas vid höjdmätningar. På grund af sin bestämmelse
måste sextanten medgifva en skarpare mätning. Han är
derför först och främst försedd med en liten fast
tub, medan oktanten blott har en diopter, och vidare
är hans gradindelning mindre, så att, medan man med
noniens tillhjelp på oktanten kan afläsa allra högst
halfva minuter, hvilket också för höjdbestämningar är
fullt tillräckligt, man på sextanten åter kan afläsa
ända till sjettedels minuter, hvarvid dock en lup är
nödvändig. Sextanten med sitt större spelrum gör det
möjligt att mäta afstånden mellan solen och månen
under 15-16 dagar i hvar månad, nämligen 7-8 dagar
efter första och lika länge före det sista qvarteret,
d. v. s. så länge afståndet mellan solen och månen
ännu ej öfverstiger 120°.
Hvad nu först och främst den astronomiska
breddbestämningen beträffar, är detta alls icke
svårt och har heller aldrig så ansetts; deremot är
bestämmandet af längden ett problem, på hvars lösning
man länge måst arbeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
