Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Styrningsregler för fartyg, som passera hvarandra - Båkar, prickar och bojar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kamp bilden ständigt förändras, på ett ställe
sandbankar försvinna, på ett annat nya uppstå,
farleden vid flodmynningar ändrar sitt lopp o. s. v.
Under sådana förhållanden har man sedan gammalt
användt båkar för att utmärka sandbankar, särdeles
vid deras ändpunkter, äfvensom andra farliga ställen,
och prickar och bojar för att utmärka farleden.
Båkar äro höga, tornlika ställningar, uppförda
af grofva bjelkar och målade med sådana färger,
som sticka af mot vattnets, sandens och himlens. På
det sjömannen tillika må veta, hvilket grund eller
hvilken sandbank han har framför sig, söker man ge
hvar särskild bak upptill en egendomlig form. På en
och annan bak, som står långt ut på sandreflar, hvilka
öfverspolas af vågorna, t. ex. på Goodwin-sandbåken
vid Thames’ mynning och på Schaar-hörnbåken
utanför Elbe, har man träffat den anstalten, att
skeppsbrutna, som kunna rädda sig dit och klättra
upp till den upptill befintliga skrubben, der finna
några skeppsskorpor och några buteljer vatten, så
att de kunna lifnära sig, tills vädret tillåter att
af hemta dem.
Med prickar och bojar utmärker man farleden, äfvensom
dolda klippor, sjunkna fartygsskrof o. d. På de
svenska kusterna användas prickar, långa spiror, som
med vidjor fästas vid stora stenar, hvilka nedsänkas
på grunden. För seglaren visa sig dessa prickar som
långa, i sned riktning ur vattnet uppstående störar.
I våra hamnar och på utländska kuster är farleden
vanligen utprickad med bojar, stora, konstmässigt
hopnitade, ihåliga kroppar, åt hvilka man ger olika
form och färg. De fastgöras med jernkettingar vid
grofva ankaren. Den längst ut i hafvet liggande bojen
är särskildt utmärkt. Af gammalt berömd är t. ex. den
blodröda bojen, som utmärker inloppet till Elbe. Den
yttersta weserbojen visar Bremens vapen med nyckeln,
hvaraf han fått namnet »Die schlüsseltonne», liksom
»Die adlertonne» utanför inloppet till Jahdebugten
den preussiska örnen. Bojarna äro olika till färg,
teckning och form, allt efter som de skola betyda det
ena eller det andra. Särskildt utmärker man sandbankar
med kulformiga och klippor med tillspetsade bojar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
