Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några anmärkningar om Rökstensinskriften (Gustaf Rundgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några anmärkningar om Rökstensinskriften.
I sin bekanta afhandling om Rökstenen (Ant. Tidskr. f. Sv.
V, 1 & 2) har Prof. S. Bugge äfven fästat uppmärksamheten på
inskriftens sagolika innehåll, hvarigenom den utom i mycket
annat skiljer sig från vanliga run-minnesmärken. Den på stenen
förekommande berättelsen om utförda hjältedater är nämligen
så fantastisk, att ingen gärna kan mena, att det är verkliga i
runristarens minne timade händelser, som förtäljas. Och då det
knappt kan tänkas, att en fader velat hedra sin son genom att
på hans minnesten om honom berätta, hvad som påtagligen vore
osannt — „þat væri þá háð en eigi lof“ —, och man ej heller
kan skylla uppresandet af ett så stort och omsorgsfullt utfördt
monument blott på en nyck, så framställer professor Bugge
följande möjlighet med afseende på stenens tillkomst. „Kan det
ikke tænkes“, säger han (Ant. Tidskr. f. Sv. V, 2 sid 140), „at en
høvding, som levede i Østergøtland en gang i 10de århundred
og som udledede sin herkomst fra (eller på anden måde stod i
forbindelse med) en i sagnet og digtningen berømt oldtidskonge
ved navn Våmod, over denne har reist stenen på Rök? Når
islandske skalde i middelalderen forfattede kvæder, hvilke de
udgav for at være digtede af gamle sagnhelte, som Ragnar
Lodbrok, hans hustru og sønner, så kunde vel også en svensk
høvding ved oldtidens slutning lade opføre et mindesmærke over
en sagnkonge, hvilket han udgav for at være reist af dennes
fader“.
Prof. F. Leffler, som (Ant. Tidskr. f. Sv. VI, 1) framställt en
lycklig och sedan äfven af Bugge accepterad tolkning af det på
stenen förekommande ordet mukmini såsom = mógminni =
folkminne, yttrar i sammanhang därmed: "Det bör till slut
framhållas, att då efter den här framställda tolkningen af (m}ukmini
på de tvänne ställen i Rökstenens inskrift, där det forekommer,
hjälten Våmods härkomst och bedrifter sägas vara ett
"folkminne", detta stämmer väl samman med följande af Bugge
framställda förmodan om inskriftens uppkomst" - hvarpå första
delen af dennes nyss återgifna yttrande citeras. I en på samma
sida (s. 21) förekommande not påminner Leffler äfven, att han
på annat ställe "föreslagit att tolka orden "skati marika" på
Rökstenen med den främste bland Märingarnes ätt, hvarvid man
finge tänka sig, att den Östgötske höfding, som rest stenen,
tillhörde denna samma ätt, Märingarnes, och genom att nämna
ättens namn i inskriften antydt sambandet emellan sig och
minnesvårdens hjälte".
Leffler synas alltså hafva velat instämma i Bugges förmo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anf/1885/0181.html
