Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anmärkningar om Rökstensinskriften (Gustaf Rundgren) - Íslendzk Æventýri. Isländische Legenden, Novellen und Märchen. Herausgegeben von Hugo Gering (Moltke Moe)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
180
delsen "åt döden hemfallen", "bestämd att snart dö". Om man
då i ordets användning här känner sig benägen att se en
antydan om, att den aflidna var "i förtid bortgången", så torde detta
ej vara en allt för djärf modifikation i betydelsen. Dock
medges, att ordet kan hafva valts för alliterationens skull, såsom
förmodligen fallet varit med Vpluspás "fyllisk fjörvi feigra manna".
Om däremot versen "fapi fapifí aff faikian sunu" är till
Rökstenen öfverförd från en äldre runinskrift,0 såsom Bugge tror
(Efterslæt; Ant. Tidskr. V, 3 sid. 211), så kan hela
visufjordingen hafva tagits just på grund af det så lämpliga adjektivet.
Men om också ingenting kunnat förtäljas om den telning af
ätten öfver hvilken minnesvården närmast är rest. så har det
dock varit hans faders stolthet att visa, hvilken ädel hjälte han
haft att bras på och hvilka sköna exempel han haft at följa, om
han ej varit bestämd att dö i sin ungdom.
Med den uppfattning, som här blifvit framställd, undviker
man, synes det mig, de olägenheter, som vidlåda andra gjorda
antaganden rörande inskriftens allmänna förstånd, på samma gång
man bibehåller möjligheten att förklara det fantastiska såsom
saga redan på den tid, då monumentet restes.
Upsala i September 1883.
GUSTAF RUNDGREN.
Íslendzk Æventýri. Isländische Legenden, Novellen und
Märchen. Herausgegeben von Hugo Gering. Halle a. S.
Verlag der Buchhandlung des Waisenhauses. Erster Band: Text.
1882. — Zweiter Band: Anmerkungen und Glossar. Mit
Beiträgen von Reinhold Köhler. 1884. (XXXVIII og 314, LXXVI og
396).
Man vidste allerede længe, at der i den norrøne litteratur
var bevaret en række, navnlig islandske, sagn- og æventyrartede
fortællinger, som i flere henseender ikke var uden interesse. Af
de kortfattede Opgifter i Arwidssons Förteckning (Sthm. 1848)
og af de i Konrad Gislasons Fire og fyrretyve Prøver (Kbh.
1860) meddelte eksempler kunde der på forhånd sluttes, at
hovedmassen af disse beretninger måtte stå i nærmere eller fjernere
forhold til udlandets middelalderlige literatur. Hvorledes
forbindelsen i det enkelte måtte vise sig at være, så syntes det i
ethvert fald klart, at selve stoffet, efter sin alt overvejende del,
havde sine rødder i det literære Europas mythologi, tro og digt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
