Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkhistoriska bidrag (Fredr. Tamm)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
sig ett indoeurop. *bhodio- af samma rot som lat. verbet fodio
gräfva med grundbetydelse af en genom gräfning eller
uppbö-kande af marken bildad liggplats för djur eller människor.
Denna grundbetydelse passar särdeles väl till den svenska
deminutivformen.
Braza f. isl. fsv. spänne (fsv. äfven braø, i Variar. rerum
Voc. 1538 bråtza, med d af långt a). Närmast af mlågt. brace f.
(br äts e, brece m. fl. former). I mlat. finnas bland andra former
af samma ord, såsom bracia, bracea o. s. v., äfven former med
et: bractia, bractea (se Diefenbach Gloss. sid. 80), hvaraf synes
sannolikt, att egentliga stamordet är lat. bractea tunn skifva,
blad af metall, bladgull. Namnet afser väl således egentligen
spännen med vidfästa smycken af metallplåt.
Dæll adj. isl. lätt, lätt att komma till rätta med,
medgörlig, tillgänglig; fsv. dcel (i neutr. dcecelt, se Rydqvist II 408),
no. dcel, nysv. dial. dal, doll (Eietz 111), alla i samma
betydelse: lätt att umgås med, tillgänglig, vänlig i umgänge; äldre
danska dcel lämplig, passande (Kalkar, sid. 414). Detta adjektiv,
hvars urgermanska form väl är *ðælio-, kunde kanske förklaras
som en afledning af den germanska roten ðce göra (i subst. isl.
dáð o. s. v.) med samma grundbetydelse som lat. facilis af
facio. Jfr också nysv. medgörlig af göra.
Einir m. isl. juniperus; no. eine m,, da- ene (och ener i
samma betydelse, jfr plur. ener enris i Götalands dial., se
Rydqvist II 47). Den svenska formen är en f. (Gottl. dial. ain f.).
I fornsvenskan träffas endast sammansättningen enabær. Då
ordet i dial. kan begagnas i pluralform utan att därmed
betecknas flere en-träd, kan man misstänka, att den svenska
singularformen en f. ursprungligen icke betydde ett helt en-träd,
utan något som växer på enträdet, således antingen barr på
enen eller ett enbär. Om detta är riktigt, skulle sv. en {.
kunna direkt sammanställas med förra delen af lat. juniperus,
som väl är en sammansättning af ett *juni- med en form af
samma rot som verbet pario föda, alstra och således egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
