Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - forts. Strövtåg i Sverges medeltidsliteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
höghister ock därmed analåga kasus, vilka hade en viss biton
på -ist] ändelsen -st åter eksämpelvis nom. pl. höghistir med
tonlös penultima, vars i alltså enligt de vanliga lagarna
syn-koperades. Höghster förhåller sig således i min tanke till
höghister på samma sätt som partis, valår till %eføðr, elär till
*eufår,1 dansJcr till *denisJcr m. fl. (jfr Noreens Grammatik
§ 134). Denna uppfattning möjligjör också en
tillfredsställande förklaring av isl. betri jämte batri, beztr jämte baztr. I
Beitr. V, 114 f. uppfattar Sievers (batri ock) baztr som den
judlagsenliga fårmen ock säger att betri, beztr under trycket
av de judlagsenligt omjudda långstaviga adjektiven fått
ana-lagiskt omjud (jfr även Noreens Grammatik § 66, anm.), men
härpå har man svårt att tror då detta adjektiv saknar
posi-tivus, den enda farm, varifrån en dylik analågi med någon
grad av sannolikhet känn tänkas ha utgått; att lengri, lengstr
utan förmedling av paralälla positiver langr - batr diräkte
ombildat batri, baøtr till betri, beztr synes mig föga sannolikt.
Från min ståndpunkt åter förklaras väkslingen utan svårighet;
älst hette komparativen batri, men superlativen baztr jämte
betistr, varefter harmoni åstadkåms jenom analågibildning i
olika riktningar.
Enstaka abnårmiteter äro Didr. 129 han haffde et rasJcost
sinne, ock Didr. 237 atilius konung–––var alle månne gerusfh.
X (tillägg till No. I).
Med anledning av min förklaring av nsv. flyende o. d. i
No. l av denna serie har Dr A. Kock påpekat för mig, att
han avhandlat samma fråga i Svensk akcent I, 128 f., II, 398 f.,
449 f., vilket jag vid nedskrivningen av mitt tålkningsförslag
förbisåg. Oaktat Kocks teori onekligen jer en nöjaktig
förklaring, är jag dåck ännu ej benägen att för denna uppåffra
mitt eget förslag, alldenstund, enligt Kocks eget medjivande
1 Det är möjligt, att denna farm är bevarad i Gamla ordspr. 25
Thør thræ kofra låtan eledh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
