- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Några ord om den Stockholmska Homilieboken. Ett genmäle af Theodor Wisén /
5

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om den Stockholmska Homilieboken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

facsimilet visar ingenting annat, än att händelsevis på den
afbildade sidan ingen förvexling mellan v och y eger rum. —
2 28 förklarar sig hr L. nu kunna i hds. läsa orden ars sem.
Härvid bör blott anmärkas, att hr L. kan på många ställen i
hds. läsa saker, som för hvarje annan äro omöjliga att se. —
4 25—26 har hr L. naturligtvis icke gittat visa, att min läsning
afviker från hvad som ”faktiskt står i handskriften”. Om
den i hds. stående ordföljdens riktighet kan ju hvar och en döma,
utan att man behöfver anföra exempel på de mest triviala fall [1].
Lika litet behöfves något annat ”bevis” för det omöjliga i hr
L:s antagande, att förkortningstecknet för er i greiner skulle
vara ett hänvisningstecken, än ett blott omnämnande; saken är
så absurd, att ingen annan än hr L. kunnat komma på en
dylik tanke, och kräfver derföre ingen vidare vederläggning. För
att omständligt bevisa haltlösheten i alla hr L:s infall skulle det
kräfvas stora volymer. — 5 7 hade det varit skäl att hr L.
anfört ett enda exempel på en så med punkter och accenter
betecknad omflyttning, som den han antager här förefinnes. I
stället får man en lång framställning om användning af accenter
(utan punkter) såsom omflyttningstecken — en sak, som
jag aldrig betviflat, hvilket ock synes af mina omflyttningar i
Homil. Jag har vidare i Textkr. Anm. sagt, att omflyttning
endast då kan med accenter klart antydas, när de begge ställas
öfver consonanter eller korta vocaler. Häraf, äfvensom af
hvad jag för öfrigt i detta sammanhang anfört, följer att, om
blott den ena accenten står på consonant eller kort vocal, man
kan vara tveksam, om omflyttning åsyftats, eller om annars
något ovanligt genom accenttecknen angifvits. Sådant måste


[1] Att ett subst., som styr eller styres af 2 andra med ok sammanbundna
substantiv, sättes antingen före eller efter begge de copulerade substantiven
eller inskjutes närmast före ok, är en allbekant sak. Det kan således både
heta greiner góþs oc illz och góþs greiner oc illz. På samma sätt 5 37
píning dróttens várs oc upriso i st. f. dróttens várs píning oc upriso. Hr L.
kan nu invända, att sid. 5 icke är samtidigt skrifven med sid. 4, utan något
yngre, men ett mera samtida exempel kan jag icke anskaffa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888genm/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free