Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av W. — 9. 20 W:s påstående, att „den krökta formen af
minuskeln r" skulle vara använd äfter a i námgiarn, strider emot
det faktum, att i denna tids isl. hds. dylik r-form (2) brukas
endast äfter o, ø, o, þ ock ð d. v. s. sådana bokstäver, vilkas
sista del är en likadan rundning som i o, men aldrig äfter
bokstäver, vilkas sista del är ett lodrätt streck såsom i a [1], vadan
det här äj kan vara tal om „den krökta formen af minuskeln
r". Den här i fråga varande hopskrivningen förekommer dess
utom på andra ställen i StH ock är där över allt av W.
återjiven med ar t. e. i framar 101. 17 anar 165. 37 samt hverrar
2. 20. — 10. 28 främsta bokstavens i átko suddighet lika väl som
dess tillfälliga ock enligt min uppfattning högst obetydliga likhet
med ett a kommer sig därav, att den är ett o, som blivit rättat
från e, vars inre tvärstreck äj blivit ordäntligt utskrapat. Till
stöd för min läsning må påpekas, att formen ótko, vad
stamvokalen angår, i denna hds. är språkhistoriskt riktig, medan
átko i samma hänseende vore en abnormitet. — 13. 24 i
hds. står utskrivet eþ med det „allmänna" [2] förkortningstecknet ’
vid övre ändan av þ, således äj något med þ hopskrivet r, ock
denna förkortning måste upplösas eþa, äfter som ingen annan
form än eþa förekommer utskriven i hela StH. — 14. 4 är
mæire rättat till meire jenom en prick under främre delen av æ.
— 14. 5 W. påstår, att hds. har gettner, men medjer omedelbart
äfter, att det senare t är så pass suddigt, att han finner det
vara „omöjligt att se, om ordet är rättadt från geten", ett
medjivande som ju så gott som fullständigt upphäver hans
föregående påstående. För min del är jag fullkomligt säker på, att
ordet är rättat så, som jag i Stud. uppjivit. Orden karla boren
i föregående rad stå i hds. icke blott "nära hvarandra", såsom
W. medjer, utan det sista a i karla hänger ihop med b i boren,
vilket beror på, att dessa två bokstäver äro bildade av m i det
m (= maþr), som ursprungligen stod där. Av detta m är jort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
