- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
88

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 Axel Kock.

het 1) i ordets början efter d, h, q (i vissa handskrifter, som
annars tillämpa regeln, står u efter g), s, t, tli 2) i
Ijudför-bindelsen wr-. Däremot står v annars i framljud. Man
finner alltså t. ex. divala, dwolia, liwa, liwario, hwila, qwar,
qwcettce karla (men i vissa skrifter quidhir, ordhquodhe etc.),
swttj swcelgliia, twå, twceggia, thwaghne, ttiwingliadir etc.;
vidare wredhe, ivrangan etc. - men däremot var, vin, værk
etc. etc.

På grund därav att vissa svenska bygdemål ännu i dag
använda den labiodentala frikativan v i sådan ställning, där
dessa fsv. handskrifter bruka tecknet v, men däremot
halvvokalen w (engelskt w) väsentligen i de ställningar, där de
fsv. handskrifterna använda tecknet w (se vidare härom
Studier I 25 ff.), har jag dragit den slutsatsen, att tecknet w i
de avhandlade handskrifterna utmärker halvvokalen w,
tecknet v åter den labiodentala frikativan.

Senare har Ludvig Larsson iakttagit en liknande
användning av tecknen u och v i två bland våra älsta
isländska handskrifter, nämligen Keykjaholts máldagi och älsta
delen av God. 1812 4:o i gamla kgl. samlingen på Kgl.
biblioteket i Köpenhamn. Man finner där t. ex. tuevetr, lnierfa,
puc-rar etc. men verre, vip, ovepe etc. (se Larssons upplaga av
God. 1812 4:o s. X Y med noten 2).

Det är otvivelaktigt, att tecknet u i dessa handskrifter
återgiver ett mera ^-liknande ljud än tecknet v, liksom detta
i de fsv. handskrifterna är fallet med tecknet w i motsats
till v.

Även i bygder, som under medeltiden tillhörde Danmark,
göres i våra dagar en liknande skillnad mellan två olika
f-ljud. Detta är icke blott fallet i norra Halland (se P. N.
Peterson i mina Studier I 25) utan ock i norra Skåne,
åtminstone i Norra Åsbo och Västra Göinge härader. Enligt
mig benäget meddelad uppgift av fil. lic. Gustaf Billing
användas nämligen av målet i de nämnda skånska bygderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:24:32 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1889/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free