- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
163

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tyska inflytelser på svenskan (Esaias Tegnér)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska inflytelser på svenskan. 163

till grekernas xaQscivoc, och åtminstone i den senare
betydelsen har namnet sannolikt ytterst kommit från Orienten.
Visdomständerna (die Weisheitszähne, the wisdom-teeth, les dents
de sagesse) stamma från grekernas awyQoviGifjgss, som även
hos medeltidens arabiska läkare (efter grekiskt, genom syrerna
mottaget mönster) hava det likbetydande namnet JJuJf gJ^I
aårásu-l-aql. Det nyss omtalade ordet sjöskum (Meerschaum,
écume de mer} har ursprungligen vuxit på asiatisk mark: de
europeiska uttrycken motsvara sakens turkiska benämning JJ" ^&
keß-kil, hopsatt af de persiska orden kef ’havsskum’ och gil lera’.

Ordet kappsäck, som också i detta sammanhang
förtjenar omtalas, kan knappast, såsom man föreslagit, genom
om-tydning härledas ur det lågtyska knappsack. Det senare ordet
har en något annan betydelse: enligt Berghaus betecknar det
’ränsel’, ’matpåse’. Snarare bör kappsäck anses som den
svenska översättningen af tyskarnas Mantelsack, holländarnas
mantelzakj engelsmännens cloak-bag, fransmännens
porte-manteau, italienarnas portamantello.

Ordet barnmorska, som ännu under förra delen af
1700-talet skrevs barnmoderska (så hos Serenius 1734, Juslenius
1745, Lind 1749, likväl hos Levin Möller 1745 barnmorska)
skulle kunna vara en översättning af det tyska likbetydande
Kindermutter. Men då detta tyska ord, så vidt jag kunnat
utforska, icke haft eller har någon allmännare spridning,
särskilt icke på det lågtyska området, och då -moderska
snarare tyder på ett direkt, osmält lågtyskt lån än på en
översättning, är jag mera böjd att i barnmorska se en
folketymologisk ombildning af det likbetydande lågtyska bademodersche
(Schiller och Lübben), eller kanske närmast af en mindre
genomskinlig, förkortad form bamodersche; jfr hos Berghaus
det likbetydande bamöm jämte bademöm. Ordet skulle alltså
ursprungligen ha af sett det nyfödda barnets badning. *)

1) Om möjligen någon såsom stöd för härledningen ur barn vill åberopa det
nordiska jordemoder, som enligt Ihre skall vara uppkommet af joftmoäir, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free